Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nordmannen Anders Wyller. Av Fredrik Paasche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Platon Wyller.
No r dm ånnen Anders Wyller
Av Fredrik P aas ch e
MIGEN skaper en motvekt mot sitt
sget barbari, slik blir den til at bære. Man
opdager medmennesker; under andre forhold
vilde man bare ha truffet dem, hilst på dem.
Midt under bombardementet er det nogen
som glæder sig selv og oss andre med et
overmodig ord; eller vi ser efter mannen
som förlåter sin beskyttede plass og vill ha
en ånnen til at ta den. Og nu er det ikke
længer bare det brutale og skræmmende som
hænder; det hænder noget mere enn krigen.
En liten fiskerskute, motorskute, går fra
de ytterste nessene i Romsdalen op mot
Nord-Norge, som ennu er fritt. Ingen av de
20—30 soldater og civile som er ombord,
har fått nogen kommando der; men det
varer ikke længe för vi gir kommandoen til
en, han får den uten nogen avtale oss imellem,
han er slik at hver enkelt av oss andre
uvilkårlig går til ham med våre spörsmål og
våre forslag, han likesom hadde kommandoen
på forhånd. I en havn der skuten går innom,
står nogen tyske emigranter og vill med;
det er knapt vi andre får tid til at mistro dem;
for mannen som har kommandoen, sier: »Bare
kom!» Og vi synes med ett at det er det
eneste rette, det han sier. Om natten er det
kaldt på dækket der somme av oss skall
ligge: han får avsatt soveposen sin som han
påstår han brukte under krigen i Syd-Norge;
men vi tror den blev brukt av andre, da
også. Han går vakt på dækket natt efter natt.
I måltidstimerne om dagen deler han ut av
den ikke så rike provianten ombord, meget
til emigranterne og de to barnene vi har
med, minst til sig selv. Söndagen kommer,
og nogen spor efter dagens tekst; det er han,
som vet den, han tar et nytestamente op
av lommen og gir det fra sig. Men han taler
aldrig religion, ikke nu, ikke nogen gang.
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
