Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Geochronologia Suecica. Av Lennart von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L en 7i ar t von Post
Fot. Adam Reuterskiöld.
Den dr sv arv i g a istidsleran vid Sankt Eriks tegelbruk nära Uppsala.
Årsvarven framträda tack vare färgkontrasten mellan de mörka »vinterskikten<> och ljusa »vårskikten».
I kanten stå årtal för vart tionde dr i den svenska tidsskalan. Arsräkningen gar baklänges, ty denna
lerbädd är avsatt före det år, som De Geer valt till »o-år». Man ser tydligt hur varvtjockleken
småningom minskar uppåt. Detta beror på att isfronten under årens lopp dragit sig allt längre norrut
från Uppsalatrakten. Det år då skärningens översta varv bildades stod isfronten vid örbyhus i norra
Uppland.
117, ser man, hur hela tjockleksvariationen
hos de 59 årsvarven i Sankt Eriks lergrav
kommer igen nästan utan avvikelser, vid
Bergsbrunna, nära en mil därifrån.
På denna möjlighet att med hjälp av
årsvarvens tjockleksvariation — som
termen är — konnektera varvserier från olika
lokaler vilar hela den De Geerska istids-
ti6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
