- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
128

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från grekiska gränstrakter. Av Otto Cyrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otto Cyrén

Fot. fört.

Mina följeslagare pd P er ister i.

I bakgrunden albanska bergen.

medicin och att ju giftigare de voro desto
bättre skulle medicinen bli. När jag för många
år sedan besteg Olympen, erhöll jag — efter
vad jag senare erfor — myndigheternas
tillstånd därtill närmast med anledning av att
vissa »band» höllo till vid albanska gränsen.
När jag nu skulle upp i bergen nära albanska
gränsen, hoppades jag, att eventuella »band»
skulle hålla till på Olympen. Det är emellertid
min bestämda övertygelse, att man
numera utan fruktan kan vandra var som
helst på Balkanhalvön minst lika säker som
i det övriga Europa, om detta nu kan vara
någon tröst.

När jag studerat Jannina och dess närmaste
omgivningar, var det min mening att bestiga
det 2290 m höga Peristeri sydost om sjön.
Aldrig hade vi någonstans i Grekland haft
sådana svårigheter att få besked om
bestig-ningsmöjligheterna som här. Följden blev
också många överraskningar och mycken
tidsförlust. Från Jannina ledde då för tiden
endast en ridväg över Metsovo till Kalabaka
i Thessalien, man hade börjat bygga en
bilväg, men denna är tydligen ännu ej färdig.
Emellertid kunde vi åka bil runt sjön och
uppe på Driskopasset på andra sidan
avvakta förut beställda riddjur. Man hade
påstått, att en by låge helt nära passet, men
det tog oss en 314 timmes ridtur att komma
dit, en fullständig berg- och dalbana på
delvis mycket svår väg och med vadning över
tvenne floder, Vovos och Arachtos, som rinna
upp norr om berget. Det var här mellan
bergen mycket varmare än vid den öppet
liggande Janninasjön, det kunde jag fastställa
både på de förekommande reptilerna och
vegetationen. I byn Mikro Götista fingo vi

nya riddjur och frukost, innan vi fortsatte
bestigningen. På 1 000 m höjd fanns ännu
macchievegetation, järnek, kastanjer och
vinodlingar, här kunde vintern således icke
vara alltför hård, men detta förhållande
ändras hastigt uppåt. Odlade fält funnos
ända upp till 1 500 m, varefter betesmarker
med stora hjordar av får och getter, även
fåtalig nötboskap, togo vid. Vi blevo
naturligtvis överfallna av vakthundarna, de voro
vilda av raseri och rusade på oss som
hungriga vargar. Sådant är man van vid i
Grekland och Orienten. Så länge man sitter till
häst, imponera de inget vidare, men är man
till fots får man akta smalbenen. Herdarna
ropa dem ju till sig, men vid övernattning
hos herdar är det alltid en obehaglig känsla,
att man aldrig ensam kan avlägsna sig från
lägret.

Vi lämnade rid djuren vid 1 900 m, där den
alpina vegetationen började. Snö låg ännu
här och där, fastän vi redan voro i senare
hälften av juni. Utsikten däruppifrån var
präktig, över högfjäll och dalar långt in i
Albanien, längs hela Pindos och ned åt
Thessalien. Ett vackert avbrott i
bergvärlden utgjorde Janninasjöns glänsande yta.
På sydsidan av Peristeri börjar den berömda
floden Achelous, i övre delen kallad
Aspro-potamos, sitt lopp, delvis mellan branta
bergväggar, för att nere vid havet bilda
det vidsträckta deltalandet vid Mesolongion.
Det är denna flod, som snart skall bliva av
stor betydelse för Greklands näringsliv, den
skall först av landets floder underkastas
reglering för utvinnande av Greklands vita kol.
Tre dammar skola byggas ut av amerikanska
ingenjörer vid Kremasta, Preventsa och
Krikouki, och energien kommer i första hand
att användas för elektrokemiska och
metallurgiska ändamål.

När vi återkommo till herdarna, hade dessa
börjat mjölka getterna. Två man sutto vid
fållans öppning och släppte ut djuren två
och två, vilka mjölkades med en otrolig
hastighet, sedan kom nästa par o. s. v. Den
ljumma skummande mjölken smakade oss
bergbestigare härligt och dracks i betydande
kvantiteter, men som vi ej tagit annan
proviant med oss upp på berget än en stor
påse utsökta bigarråer — i Grekland finns
fina sådana — blev kombinationen icke vidare
lycklig och kan ej rekommenderas. Den natten
kände jag lopporna, vilket aldrig är fallet,
när jag är vid fullt sunda vätskor.

128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free