Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från grekiska gränstrakter. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från grekiska gränstrakter
Väl återkomna till byn skulle vi äta vår
sena middag, vi hade själva med oss en halv
killing och en stor stekt fisk från
Jannina-sjön, och nu väntade oss en stor
överraskning. Att bonden, som vi tagit in hos, hade
varit i U. S. A. och kommit tillbaka smått
förmögen, var ej så märkvärdigt, ty ingen
by i Grekland är så liten och så avlägsen,
icke heller någon ö i arkipelagen så liten, att
man icke där kan påträffa en sådan liten
rentier. Detta är ett av de vackraste bevisen
på grekernas starka kärlek till sitt
fädernesland, med sina sparade slantar lämna de
gärna guldlandet i väster för att få leva och
dö bland sina kära berg eller vid det blåa
grekiska havet. Och jag förstår så innerligt
väl denna deras hemlängtan. I den lilla
Peristeribyn bjöds det emellertid på dukat
bord, med fina porslinstallrikar och servietter
— detta hade jag aldrig upplevat i en
grekisk bergsby, och så skulle det hända i detta
vilda bergland! Från verandan njöto vi den
milda aftonen, eldflugorna dansade i luften
omkring oss, och jag försäkrar att det ej
fattades underhållning den kvällen.
Egentligen borde vi aldrig ha lagt oss, visserligen
lockade de mjuka mattorna, som lågo
utbredda över hela golvet, liksom kuddarna
med rena överdrag, men vi hade icke vilat
länge, förrän en här av loppor från stallet
inunder överföllo oss, och tack vare dagens
diet på getmjölk och bigarråer var sömnen
dålig, så att odjuren kändes som aldrig förr.
Hemfärden från Epirus gick över Albanien.
Det är ett svårframkomligt land, de höga
bergmassiven löpa i stort sett parallellt
med varandra och kustlinjen, i dalarna
mellan dem finnas framkomliga vägar, men att
komma över bergskedjorna är förenat med
stora svårigheter. När man passerat gränsen
1 riktning mot Argyrökastron, utbreder sig en
väl odlad dalgång fram till denna intressanta
stad med sitt kastell på borgklippan. Det
gjorde emellertid ett egendomligt intryck,
att i denna synbarligen mycket fruktbara
trakt icke en enda by låg nere i dalen.de
voro alla som uppflugna på bergens
sluttningar och kammar, säkerligen främst ur
försvarssynpunkt. Vägen till Tepelene, Ali
paschas födelseort, i Voyoussadalen var
mycket vacker, men fortsättningen över den nära
2 ooo m höga bergkedjan till Valona var en
svår prövning både för chaufför och material.
Kurvorna voro ytterst snävt tilltagna och
inga som helst skyddsräcken funnos. Man
q — Ord och Bild, 50 :e årg. ~
Fot. fört
Utsikt från hotellet i
Argyrökastron.
måste beundra chaufförens skicklighet, men
när han alltsom oftast måste backa intill
bråddjupen för att kunna taga kurvorna,
sattes även passagerarnas nerver på prov.
Man tröstade oss emellertid med, att olyckor
voro sällsynta, »det var blott helt nyligen,
som en buss med en biskop och några präster
hade förolyckats på denna väg». Från Valona
norrut draga sig bergen tillbaka från kusten,
som är flack, delvis träskartad, någon hamn
finnes icke på hela sträckan fram till Durazzo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
