Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nordiska museimän. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Axel Nilsson, Bernhard Olsen och Gustaf Upmark d. y. på
Frilands-museet vid Lyngby i Köpenhamn.
finner kortfattade referat av ofta nog långa,
ibland kanske onödigt långa diskussioner,
meddelanden om förfalskningar och
musei-teknik, antydningar om besök i museer
och samlingar, om exkursioner och väl
även — mycket diskret — om ett eller
annat samkväm och gästabud. Det är inte
mycket som resultat av arbetet inom en
kvartsekelgammal organisation, kan det
tyckas. Och dock, för den som läser mellan
raderna icke så litet, nej mycket nog. Han
stannar än här än där vid genomläsningen
av de så knappt refererade förhandlingarna.
Han upplivar de en gång starka intrycken
av djupa, genom livslång erfarenhet vunna,
kunskaper i mycket subtila ämnen, av
kräsen förfining och skärpt kritik, av
skimrande fantasi och glödande hängivenhet för
museimannens gärning. Han summerar
samman de spridda intrycken, de bli till
levande minnesbilder. Nu skönjer han det
värdefullaste och viktigaste resultatet: det
var icke förhandlingarna såsom sådana, icke
vad som sades — beslöts gjordes det ju
föga — icke orden, utan männen bakom
orden, som bjödo sitt kamratskap, sin
vänskap med allt vad den innebar av stöd,
uppmuntran och samarbete.
I den första meningen i referatet av det
konstituerande mötets tryckta
förhandlingar heter det: »Hr. Hannover bød
Forsamlingen velkommen og mindede om, at
Forhandlingerne var strengt fortrolige»,
och på omslaget till detta mötesreferat
liksom på alla följande står det understrukna
ordet »fortrolig». När jag läser det minnes
jag icke utan rörelse honom, som med sin
stillsamma röst gav oss denna lösen, vårt
förbunds verklige stiftare och primus motor,
Emil Hannover. Vi som voro med under
hans tid kunna ännu höra för oss det
tonfall med vilket han uttalade ordet. Det ton-
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
