- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
204

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ekon av Pär Lagerkvist i samtida diktning. Av Jöran Mjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jöran Mjöberg

skap med Lagerkvists livskänsla och
konstform, senare allmänna likheter med hans
livsåskådning, utvecklas så småningom på
helt andra linjer, men det för dem båda
gemensamma finnes ständigt kvar: sinnet
för illusionens värde och för det förborgade
livet. Hennes veneration för den rikssvenske
diktaren har också kommit till uttryck i
båda de essaysamlingar som hon utgivit.

En egenhet i Lagerkvists poetiska
tänkande är hans benägenhet att uttrycka
känslor och stämningar med metaforer, ofta
gammaltestamentliga, inom hjärtat och
själen eller i människans »väsen». Detta
fenomen är i den samtida dikten rikast varierat
’ hos honom och Vilhelm Ekelund. Redan i
Ångest talar han om brinnande ljus i den
älskades bröst, om hennes ljuvliga gårdar
och om liljan djupt i hans eget hjärta.
Hagar Olsson fann symboler av samma art:
»mitt hjärtas lustgård», »hennes själs
gårdar». Men det finns en annan skald ur
gruppen Ung generation, som fullständigt levt
sig in i denna del av Lagerkvists
uttrycksart. Det är Rabbe Enckell. Medan Hagar
Olsson torde ha fått sina intryck mest av
den unge Lagerkvist som är mörkrets,
mullens och evighetens diktare, har Enckell
mest gemensamt med den mognare, vars
morgonljusa drömmar börjar skymta i Kaos
och klarnar i Den lyckliges väg. Den senare
diktsamlingen är från 1921, Rabbe Enckells
Dikter bär årtalet 1923. Det är ingen tvekan
om förebilden i uttrycket, när han säger:
»Min hand skriver som i ett ljus från ditt
väsens slutna gårdar» och »Jag andas ditt
väsens blommande hängen». Och
livskänslan har smak av Lagerkvist, fastän
anpassad efter ett annat luftstreck och tillsatt
med en nypa Diktoniusk vildhet:

Ditt blod vill jag suga,
dricka mig stark av din galla,
dricka mig skön av ditt solljus,
förgås i din ljuvlighets famntag
O, liv!

Och i morgonljus vill jag stiga ur ditt sköte

och lik en kvinna befruktad

vada i din renhets

klaraste vatten.

Somliga toner i dikterna tyckas rent av
föregripa en senare Lagerkvist. Och ännu
1925, i Enckells nästa diktsamling,
Flöjt-blåsarlycka, kvardröjer en svag återklang
från förebilden. I sina senare dikter lämnar
han däremot helt det enkla uttrycket och
orienterar sig mot Björling och Diktonius.
I Quosego 1928 protesterar han t. o. m. mot
Lagerkvists livsåskådning. I en
programartikel försvarar han gruppens brutala
radikalism, han vill riva bara för att få luft och
ljus:

Jag tror inte att vi misstaga oss om vi påstå
att tidens ytliga maskin- och jazzkult är ett
relativt oskyldigt nöje jämfört med den nyreligiositet
och mysticism som söker ställa upp tro mot tanke
eller gör sig skyldig till så godtyckligt doktrinära
distinktioner som mänskan = god, livet — ont
(Lagerkvist, Det besegrade livet).

Hans avståndstagande här är
betydelsefullt, det vill representera gruppen kring
Quosego, och hans broder Olof kommer där
med en anmärkning av liknande
rationalistisk karaktär. Men hela gruppen är inte
likriktad i sitt tänkande, Hagar Olsson är
ju, samma år som hon medarbetar i
Quosego, av en åsikt som tangerar Det besegrade
livet. Man kan i alla fall förstå att
Lagerkvists ofta litet diffusa spiritualism kan
verka otillfredsställande på en sådan det
irrationellas fiende som Rabbe Enckell år
1928.

Som dokument över tjugotalets
livskänsla är Johannes Edfelts
ungdomsproduktion av mycket stort intresse. Där möts
två arter av upplevelse, den som har
uttrycket från Lagerkvist och den som liknar
Lindorms, Selanders och Silfverstolpes. Den
förra har sin rot i den unga människans
våldsamma livsupplevelse, den ger i
stiliserad form den nakna själens sökande efter

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free