Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Draumkvædet i norsk kunstnerfantasi. Av Signe Svanöe Petander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Draumkvædet i norsk kunstner fantasi
Av Signe S v anöe Pet ander
.ISJONSDIKTNINGENE var
utallige i middelalderens Europa. Noen av dem
drev over til Irland; derfra förtes
brudd-stykker og frö nordover, sänk i jorden og
sugde næring av den nye grunnen, grodde
fram med färger og trekk fra det nye
landskap og lynne. Sån opstod Draumkvædet i
Norge en gang i det 13. årh., da
höygotik-ken blomstret, Olavskirken i Nidaros reiste
sig, og sagaen vek for balladen. Fra Frank-
rike kom den helt op til Norges bygder.
Her blandet den sig med de gamle stevene
og ble til folkevisedanser. Nå kom musikken
med. I over tusen år har norsk folkemusikk
hatt visse eiendommelige fellestrekk1. I
middelalderen tar den inntrykk av katolsk
messe. Det var olsokfesten som ga det beste
av den tids kirkemusikk, og der er samband
mellom Olavsmusikken og norsk folketone.
1 Se Ord och Bild 1940, »EdvardGrieg», side255.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
