Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Sankt Göran och draken. Av Carl-Erik af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANKT GÖRAN OCH DRAKEN
Av CARL=ERIK AF GEIJERSTAM
i
Den strid du stred, Sankt Göran, emot draken
håller ej någon mer om natten vaken.
Din bild är levande ännu i dag,
du är till häst, har svärdet lyft till slag.
Ett väldigt gap du har att kämpa mot,
dock se vi knappast nu dess bistra hot.
Den kamp som lämnat segerbulletin
har snart ej mycket kvar av stridens vin.
Sankt Göran segrar på sin häst galant
och får prinsessan sen som segerpant.
Så gick det ändå inte riktigt till
i denna striden, tro mig om ni vill.
II
Till synes lugn red han från staden ut
att på dess skam och fasa göra slut.
En morgondimma flöt kring hästens ben
och daggen glimmade på gräs och sten.
På öppen mark föll hästen in i trav,
fast det var morgon kändes luften kvav.
Och fast det fläktade från hav och slätt
blev lärften under brynjan våt av svett.
En fågel kom dem rakt emot med skri,
i ångest slog hans vinge dem förbi.
Nu ryggar hästen till och gör en lov,
på några mänskorester slant hans hov.
En stank slår upp ur blomma och ur mull,
förtvinat blickar allt för drakens skull.
Då dånar marken, luften fylls av gny,
i skräck vill hästen kasta om och fly.
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
