Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Bibeln och våra dagars naturforskning. Av O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibeln och våra dagars naturforskning
Av O. Klein
ßl—ID ORDEN bibel och naturforskning
tänka nog de flesta människor, vare sig de
stå närmast den ena eller den andra av de
tankeriktningar, som antydas av dessa ord,
på ett motsatsförhållande, vilket under
historiens lopp stundom har antagit mycket
hårda former. De till bibeln anknytande
religiösa rörelserna och kyrkliga organisationerna
ha ju icke sällan hävdat sin auktoritet på den
fria forskningens bekostnad, och tvärtom
ha olika filosofiska riktningar och politiska
system bekämpat bibeln och dess anhängare
med vapen hämtade från naturvetenskapens
mark. Var och en vet också att det härvid
icke har stannat vid tankestrider, utan att
bägge sidor även på ett handgripligt sätt ha
begagnat sig av resultaten av
naturkrafternas utforskande. Men det finns andra fakta,
som varna oss för att draga alltför generella
slutsatser ur dessa strider, fakta som tyda
på att det snarare är fråga om ömsesidiga
missförstånd än om ett grundläggande
motsatsförhållande mellan den till bibeln
anknytande inställningen till människolivets etiskt
-religiösa sida och den på ett överblickande
av yttervärldens företeelser inriktade
naturforskningen. Ett sådant faktum är, att
slagorden religion och vetenskap blott utgöra
ett par av de tillhyggen, som kämpande
kyrkor och politiska partier ha begagnat för
att skaffa sig anhängare och skäl till att slå
ned på sina motståndare. Exempel härpå
utgöra den äldre katolska kyrkans kättare,
som blott till ringa del voro vetenskapens
martyrer. Och omvänt, på vetenskapliga
ideologier uppbyggda politiska system
dog-matisera vanligen föråldrade eller förvrängda
vetenskapliga uppfattningar och komma
därför, som erfarenheten har visat, lika lätt som
kyrkorna i konflikt med den fria, arbetande
forskningen. Inte sällan har dessutom kampen
för tankefrihet gått hand i hand med
kampen för samvetsfrihet i religiös bemärkelse.
Vidare ha betecknande nog de ivrigaste
kämparna under religionens och vetenskapens
fanor sällan utgjorts av de män och kvinnor,
som vardera riktningen för sig sätter högst.
Även om Galilei anklagades för att skada
religionen, drömde han säkert inte om att
göra det, och när Pascal i sin berömda kamp
mot jesuiterna bekämpade påvens auktoritet,
gjorde han detta mera av religiösa än av
vetenskapliga motiv. Man kunde kanske
frestas att a\ färda hela frågan genom att
säga att bibelns och naturforskningens
uppgifter äro så skilda att de aldrig borde kunna
ge anledning till någon strid. Men förekomsten
av strider tvingar oss likväl — på grund av
bägge riktningarnas omätliga betydelse för
vårt dagliga liv — att undersöka saken
närmare. Även om vi härvid kunna bygga på
äldre liknande undersökningar, fritaga oss
dessa likväl icke från en omprövning av
frågan. Liksom äldre generationer jämförde
sin syn på bibeln med naturforskningen på
deras’tid, är det vår uppgift att taga hänsyn
till det ändrade sakläge, som nyare
forskningar på bägge områdena ha
åstadkommit. Eftersom människolivet trots all
specialisering ändå utgör en enhet, är det troligt
att sådana undersökningar skulle kunna vara
av betydelse för båda riktningarna.
Avsikten med föreliggande uppsats är att
antydningsvis lämna några bidrag till lösningen
av denna uppgift.
i. Som gemensam bakgrund för bibelns
och naturforskningens livsområden står ett
strängt och omutligt sannings- och
verklighetskrav. Om man med idealist menar en
människa, som ståndaktigt och utan
omprövning håller fast vid en gång för alla antagna
grundsatser, och med opportunist en person,
som utan alla hämningar lämpar sig efter de
för tillfället rådande omständigheterna, vet
var och en som har sysslat aldrig så litat
med naturforskning att ingen av dessa
beteckningar passa på en äkta naturforskare.
Denne måste, om han skall ha framgång i sitt
arbete, förena ett segt fasthållande av
beprövade sanningar med en obegränsad
villighet att rätta sina meningar efter fakta. Att
en liknande inställning till livets
religiöst-etiska sida helt och hållet motsvarar bibelns
anda, torde intygas av alla, som ha försökt
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
