Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Zachris Topelius vid Runebergs sida. Av Yrjö Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Y r j ö Hirn
därför att det låter oss förstå huru mycket
Fredrika Tengströms högre hemkultur
måste ha betytt för Runebergs utveckling,
och vidare därför att det pekar på en viss
begränsning i skaldens andliga utrustning.
Man gör Runeberg ingen orätt om man
säger att det lätta skämtet icke låg för
honom; och man nedsätter icke, utan man
endast karakteriserar, om man påstår att
han saknade esprit i ordets trängre mening.
Ehuru det icke tydligt utsäges i
dagboken, läser man mellan raderna, att
Topelius intog en gynnad ställning bland
pensionärerna. I de dikterade levnadsminnena
framhåller han även uttryckligen, att han
behandlades nästan som en medlem av
familjen. Fru Runeberg tog honom med
sig till de »musikaliska soiréerna», och han
antecknar ofta att »magistern» varit inne
i hans rum. Dessa Runebergs besök hos
den unge eleven hade likväl en särskild
anledning i det, att Topelius hade förhyrt
ett piano tillsammans med sin rumskamrat,
den trettonårige lyceisten Barch, som
ansågs vara ett musikaliskt geni. Skalden
kom in för att lyssna till Barchs spel,
och det kunde även hända att han, när
Barch var frånvarande, själv improviserade
vid instrumentet. »Läs du», sade han till
Topelius, »och bry dig icke om mig.»
Topelius läste, men kunde ej undgå att lyssna
tillika. Och då hörde han Runeberg
famlande upptaga enkla, men för den unge
åhöraren underbart vackra, okända
melodier, skaldens egna. När Topelius senare
lärde känna Almquists tonsättningar,
påmindes han livligt om dessa melodier.
Runeberg hade, som bekant, icke fått
någon undervisning i musik. Med undantag
för en mässingsfiol fanns det aldrig i hans
hem något instrument. Skalden hade icke
ens lärt sig notskrift så att han själv
förmått uppteckna sina musikaliska ingivelser.
Med biträde av musikkunniga vänner ha
emellertid några av hans melodier blivit
bevarade: de till Vårt land, till Soldat-
gossen, till en skämtsam namnsdagsvisa
samt till Den övergivna.
Om denna sistnämnda visa och dess
melodi har Topelius haft att förtälja en
historia, som är så egendomlig att den
kan berättiga till en liten exkurs: Den
övergivna, en av de i Finland mest kända
av Runebergs kortare dikter, i vilken den
svenska folkvisans sångbarhet smultit
samman med tonarten i Ofelias och
Desdemonas visor, hade nyss förut blivit diktad,
då skalden en dag på skolgossarnas piano
klinkade fram en melodi till den av sin
brudgum bedragna flickans sång:
Löv och örter och blommor små
Ljusa liljor med dagg uppå
Purpur-ros som så vänligt ler
Jag vill välja till brudkrans er
och så vidare genom trenne klagande
strofer, som mynna ut i en åkallan av den
vän som är utan svek:
kom, o död, kom o ljuva död
— medan hans elev satt ett stycke
bredvid, skenbart fördjupad i sin läsning.
»Sannolikt», skriver denne, »har ingen annan
hört dessa drömlika, nu spårlöst förklingade
toner ur ett skaldehjärta — mig rörde de
djupt så barn jag var.»
När Topelius vid pass två år senare lärde
känna Fredrik Ehrströms tryckta melodi
till Löv och örter. . . föreföll denna musik
honom så lik den han lyssnat till i sitt
eget rum i det runebergska hemmet, att
han icke kunde tänka sig annat än att
kompositören hört skalden spela den för
sig. Men Ehrström bedyrade att han aldrig
ens haft en aning om att Runeberg själv
satt melodi till detta eller något annat
stycke. Och Topelius kunde icke finna
någon annan förklaring på likheterna
mellan de två melodierna, än den att musiken
legat gömd i orden — något som han även
vid andra tillfällen sade sig ha erfarit.
Dessa påståenden, som för en
musik-teoretisk betraktelse helt visst te sig rätt
484
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
