Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Det dekorative maleri i Norge efter reformasjonen. Av Henry Rösoch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henry
R ö s o c h
Domenico Erdmann.
trerer sin analyse på gjenstanden selv mere
end på analogier og litterære og arkivale
studier. Han kunde i årenes løp bl. a.
korrigere månge kunsthistoriske dateringer og
bestemmelser, nettop fordi han så
inntreng-ende satte sig inn i det budskap som
gjenstanden selv i sine formelle og tekniske
detaljer hadde å gi. Derfor ligger
Erd-manns arbeidsbane beströdd med verdifulle
»biprodukter» i form av ny kunsthistorisk
og bygningsarkeologisk viden, også utenom
det som i hvert tilfelle var hans eget
egentlige arbeidsmål.
De siste år av sitt liv blev Erdmann syk
og tilslutt sengeliggende. Denne tiden, da
han ikke kunde arbeide i marken og da i
virkeligheten ingen skulde tro ham istand
til å utföre noget som helst, brukte han
til å fullföre det store verk om norsk
efter-reformatorisk dekorativ kunst som först
forelå efter hans död, Norsk dekorativ
maling fra reformasjonen til romantikken.
Det forteller meget om hans ukuelige energi
at han gjennemförte dette verk mens han
lå lenket til et meget smertefullt sykeleie,
— som han forövrig selv så som
anledningen til å få skrevet det.
»Norsk dekorativ maling» er et
grunn-leggende arbeide i norsk
efterreformato-risk kunsthistorie. Men det kan ikke sies
å være uttömmende. Det har en
begrensning som henger nöie sammen med den
arbeidsmetode som preget hele Erdmanns
livsverk: Han har bare skrevet om det
som han selv har studert og arbeidet med.
Erdmann selv ber om undskyldning for
denne »ensidighet»; men det er neppe
nogen som vil bebreide ham den
egenskap ved boken. Det er nettop den som gir
hans fremstilling av stoffet en verdi som
ingen ånnen kunde ha gitt den.
Av emner som på dette grunnlag ikke
er behandlet eller bare temmelig sporadisk,
er Oslo-malingen og et så vesentlig felt
som den norske rosemaling. Men allikevel
er det ikke i norsk kunsthistorie i nyere
tid levert et arbeide som bidrar så
vesentlig til forståelse av norsk rosemalings
egenart og kvalitet som nettop Erdmanns
bok og de bidrag som den gir til en ny
vurdering av hele den norske billedkunst i
1600- og 1700-årene. I virkeligheten viser
han oss selve rosemalingens förste spor:
i takdekorasjonen i Röldal kirke fra
1660-årene. Först langt ut i 1700-årene fik denne
norske folkekunst sin blomstring i bygdene.
Men Röldal-taket er det förste skridt på
veien. Selv om det er den mere europeisk
orienterte farvede interiörutsmykning
Erdmann egentlig behandler, så kaster han
verdifullt nytt lys også over rosemalingen,
som dog har sit grunnlag i byhåndverkets
profesj onelle dekorasj ön smaleri.
Med Erdmanns bok er grunnen lagt for
en bred gjennemgåelse av norsk rosemaling.
Og jeg har inntrykk av at unge
kunsthistorikere allerede er i full gang med
opgaven.
Bokens ledemotiv er påvisningen av at
550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
