Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gammalt och nytt i skånekonsten. Av Hakon Hedemann-Gade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hakon Hede m a n n - G a d e
Ett slag såg det faktiskt ut, som om
kontinuiteten i skånekonsten alldeles skulle
sprängas och det specifikt skånska gå
förlorat för den yngre konstnärsgenerationen.
Trots allt nytt, som 20- och 30-talen fört
med sig — på sistone bl. a. en diffus och
formupplösande, Kvlberg-aktig
färgmysticism —, så ser man i alla fall nu, att
broar finnas och att nya sådana slås till
det förgångna. Vid den stora mönstringen
»Skånsk konst genom 100 år», som var
anordnad på Malmö rådhus under Konstens
vecka 1939, väckte Rydbergs och Hills
ljusa väggar ett påtagligt intresse även hos
ungdomen. E11 av Föreningen Malmö
konsthall arrangerad utställning av originellt
slag, »När vi började», där man fick se
debutarbeten av flertalet nulevande
skånemålare över 50-årsåldern, blev likaledes
en succés förra hösten, rik på
överraskningar. Här fick man bl. a. klart besked om
förankringen i dansk färgkultur ej blott
hos äldre f. d. lagmedlemmar som
porträttmålarinnan Endis Bergström och
landskapis-ten Albert Larsson utan även hos
exempelvis Svante Bergh, av vilken det visades
bl. a. en tidig, valörfin hemstudie med
föräldrarna (1905), soligt intim som en
Anna Ancher. Okända eller mindre kända
målningar av Lagets framlidne ordförande,
Justus Lundegård, drogos fram vid ett
annat tillfälle. — Samtidigt kunde man
sedan några år tillbaka på Skånes
konstförenings kollektivutställningar och på vissa
separatutställningar konstatera ett
återupptagande av den äldre tidens
stämningsmotiv, modernt omsatta. Särskilt
månskens-och solnedgångsmotiven, som ett 20-tal år
varit alldeles ur mode, började dyka upp
igen. Av det nya måleriets män var det
visst först Joh. Johansson, som sökte ge
den gamla romantiska månen en
rehabilitering. Numera ha
månskensstämningarna börjat förekomma ganska ymnigt
hos de yngre skånemålarna, delvis i
samband med en rätt utbredd tendens mot
mer eller mindre fantasifullt
»minnesmåleri».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
