Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Glimtar ur kometernas Kosmos. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Lundmark
Titelblad till A mbrosiu s Rhodus’
broschyr över 1618 års komet.
Wittenberg i6iq.
Astronomerna ha vid ett flertal tillfällen
sysselsatt sig med denna fråga, och det har
framgått härav, att utsikterna för att en
sammanstötning mellan jorden och en komet
skulle kunna äga rum äro praktiskt taget inga
samt vidare att kometerna måste äga en så
ringa massa, att en dylik sammanstötning
ej skulle kunna utöva någon märkbar effekt
på jordklotet. Slutligen har man också
fastställt att jorden vid ett par tillfällen torde ha
passerat genom kometsvansar utan att därvid
någonting särskilt kunnat iakttagas.
Naturligtvis har den stora allmänheten ej
låtit nöja sig med dessa lugnande resultat,
utan gång på gång motsett en komets
framträdande med stark förskräckelse just på
grund av en befarad sammanstötning mellan
kometen och jorden.
År 1773 hade astronomen Jéröme de
Lalande meddelat som sin avsikt att i
Vetenskapsakademien i Paris hålla ett föredrag om
de kometer, som kunde närma sig jorden.
Tiden tillät emellertid ej att föredraget blev
hållet vid det utsatta tillfället. Bland Paris’
invånare, som voro synnerligen intresserade
av detta ämne, utbredde sig då ryktet, att
jorden snart skulle sammanstöta med en
komet och förgås, samt att Lalandes
föredrag blivit förhindrat av polisen. Att denna
föranstaltade att föredraget utkom i tryck,
hjälpte ej — man förmenade att polismakten
i skriften låtit stryka ut det ställe, som
handlade om sammanstötningen. Andra
publikationer hjälpte lika litet, paniken utbredde sig,
dödsfall orsakade av skrämsel, förtidiga
nedkomster o. dyl. hörde till ordningen för dagen.
En författare tillägger att »om alla goda
föresatser man då fattade kommit till utförande,
skulle vi snart haft en Himmel på Jorden».
Man berättade även att vid denna tid platser
i Paradiset avyttrades för höga pris.
När Halleys komet återkom år 1910
befarade man att jorden skulle gå igenom
kometens svans, som bl. a. innehöll blåsyra.
Man förbisåg härvidlag, att svansens
orientering i rymden ej var så säkert bestämd,
att man med visshet kunde säga, om den
skulle svepa över jorden. Lika litet tänkte
man på den utomordentliga tunnhet, som
materien i svansen måste ha. Förskräckelsen
var av allt att döma betydlig under de
kritiska dagarna, och personligen iakttog jag
ett svårare fall av kometskräck. Enligt
dagspressen företogo omtänksamma medborgare
mer eller mindre grundliga försiktighetsmått
för att avstänga de dödande gaserna allt ifrån
igenstoppande av nyckelhål och springor i
dörrar och fönster till anskaffande av
luftbehållare i källarna. O, forna tiders
skyddsrum! I det företagsamma Amerika såldes
bland sydstaternas negrer »kometpiller» i
betydande utsträckning, avsedda att avvärja
kometens fördärvliga följder.
Som förevisare vid ett flertal observatorier
har jag vid några tillfällen blivit åtspord »om
kometerna röra sig i några regelbundna banor
eller gå hur som helst», och jag har någon
gång fått höra med en viss förebråelse:
»kometen kom ju aldrig tillbaka!» Med detta har
man väl åsyftat det enligt frågarnas mening
måhända beklagliga förhållandet, att Halleys
komet vid sin nämnda återkomst 191 o ej
åstadkom död och förödelse bland jordens
befolkning. Trots att insikterna i
astronomiska frågor hos den bildningssökande
allmänheten på intet vis synas stå i rätt
proportion till intresset, så är jag dock villig tro,
att man i stort sett numera även i fråga om
kometerna har accepterat det naturvetenskap-
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
