Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Nationalmuseum genom hundrafemtio år. Av Folke Holmér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folke Holme r
nomi, de underlydandes, de exploaterades,
livsvillkor. En eländig koja stod i ett av
gemaken som vältalig kontrast till
slottsprakten runt omkring.
Utan att närmare gå in på ett bemötande
av den avsiktligt tillspetsade framställning
kritikern valt i den vällovliga avsikten att
söka egga någon svensk museiman att
pröva en lika drastisk exponeringsform på
något svenskt slott, kan man peka på
många svenska museimän och forskare,
som ägnat konstlivets sociala och
etnologiska sidor stor uppmärksamhet, även om
det fränt agitatoriska greppet i
sovjetmuseet — enligt klichén »slottet och kojan»
- saknar direkt museal motsvarighet i
vårt land.
Frågeställningen är dock inte okänd hos
oss. Den svenska fattigdomen utmålades
med drastiska vändningar i mångordiga
debatter under 1800-talet, då det gällde att
beveka olika instanser att bevilja medel
till »ett National-museum till förvarande af
Rikets så väl konst- som
antiqvitets-skat-ter».
»Slottet och kojan» i nästan ryskt grell
kontrastverkan var ett tema att spela på.
I sitt detaljrika, på mångåriga studier
grundade arbete »Nationalmusei byggnad.
Ett bidrag till dess tillkomsthistoria»,
utgivet till museets 150-årsjubileum, har Boo
von Malmborg ur riksdagsprotokollen
dragit fram en mängd intressanta
uttalanden av bönder och borgare, präster och
adelsmän, som spegla den svenska synen
på problemet att »bygga palats åt tavlor».
Som bränningar brytas de olika meningarna
mot varandra. Nyttan spelas dramatiskt
ut mot Lyxen, kanalföretag och nödiga
försvarsbyggen mot »palatset». Hotfullt
mullrar en bonde: »Det är dock nu tid för
folkets ombud, att för Regeringen
tillkännagifva, att det icke mera finnes någon
möjlighet att från landets närande befolkning
utpressa ökade skatter, och att om
stegringen af desamma, hädanefter, så som hit-
intills, fortfar, oviljan och missnöjet måste
blifva allmänt hos de styrde mot de
styrande ...»
Även i borgarståndet, där dock flera
röster höjdes till förmån för museibygget,
framkom en viss opposition: »Likväl bjuder
oss rättskänslan besinna, att medlen, som
härtill skulle användas, äro med svårighet
uttagne af ett fattigt folk, hvars allra
fleste medlemmar icke kunna hämta någon
glädje af denna slags nationalluxe.»
Mot de betänksamma gingo många
vältaliga anhängare av museitanken. Det
skulle vara frestande att citera några av
dessa kloka och varmhjärtade uttalanden
från grosshandlare C. J. Koch,
målarmästare C. G. Gustafsson i Stockholm och
andra, som yrkade bifall; de talade så
mjukt och 1800-talsidealistiskt om ett
konstmuseums förmåga att »lifva kärleken för
det fosterländska» och att »lifva hågen för
det sköna .och ädla samt understödja och
räcka en broderlig hand åt nästan alla
andra kunskapsgrenar», vändningar som
nu synas oss så veka och diffusa — men de
segrade dock till slut över de krasst
ekonomiska betänkligheterna. De stridiga
viljorna stodo jämnspelta ända till kampens
slutfas: två stånds ja mot två stånds nej.
När frågan för slutligt avgörande
förelades ett förstärkt statsutskott, segrade —
den 2 maj 1845 — förslaget med en enda
rösts majoritet. Bygget var säkrat.
Innan konstsamlingarna flyttades över i
det Stülerska palatset på Blasieholmen,
voro de inrymda i kungliga slottet, de
utgjorde ett extrakt, ett »Kongl. Museum»
i nordöstra flygeln. Leker man med tanken
att belysa även denna kungliga samlings
tillkomst med hjälp av ekonomiska
realiteter, har man ett mycket bjärt kolorerat
stoff att behandla. Olika konstforskare,
såsom Christofer Eichhorn, Fredrik Sander,
Olof Granberg, Gustaf Upmark d.ä., Ludvig
Looström och Georg Göthe, de fem
sistnämnda knutna till Nationalmuseum, ha
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
