Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Nationalmuseum genom hundrafemtio år. Av Folke Holmér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folke Holme r
Georg Göthe, Ludvig Looström, John Kruse och Karl Wåhlin.
Foto i yo 2. Nationalmuseum.
den första årssatsen. De utgöra nu
kostbara dokument i svensk museihistoria.
Karl Wåhlins eget namn är för alltid knutet
till den Berghska perioden i museet. Och
inte bara till den — under 40 år var
han Nationalmusei tjänsteman. Bergh
uppställde som villkor för sin kandidatur
att Wåhlin skulle åtaga sig
sekreterar-platsen vid museet, då han ansåg sig ej
kunna fullfölja sina stora planer utan stödet
av denne erfarne museiman vid sin sida.
Det är inga överord, då Axel Gauffin i
sina varmhjärtade minnesord om Karl
Wåhlin (i Nationalmusei årsbok 1937)
yttrar: »Karl Wåhlin är en av de ädlaste
gestalterna i galleriet av dem som hjälpt
till att forma Sveriges Nationalmuseum.»
Att Richard Berghs och hans
medarbetares entusiasm även något smittade av sig
på de anslagsbeviljande myndigheterna vid
ärendenas »mangling» genom olika
instanser kan lätt bevisas. En tablå över
Nationalmusei andel i de till de fyra »lärda verken»,
Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Statens
Historiska Museum och
Riksantikvarieämbetet samt Nationalmuseum, beviljade
driftsanslagen visar en avgjord stegring vid
tiden för Berghs begynnande insats. År
1870 var Nationalmusei andel 24 % av
totalbeloppet, 1901 29,7 % och 1914 hela
35,9 %. K. G. Westman var då
ecklesiastikminister. Han hade övertagit Fridtjuv
Bergs portfölj. Bevågenheten fortsatte under
Värner Rydéns skol- och
folkbildningsfrämjande period 1917—19 för att nå kulmen
1920, då under Olof Olssons
ecklesiastikministertid 30 000 anslogs till samlingarnas
ökande och lika mycket till inlösen av
svenska konstnärers arbeten. Därefter
medförde krisförhållanden betydande inskränk-
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
