Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tre dikter. Av Olof Lagercrantz - Dröm - Efter läsningen av Haqvin Spegels Guds Werck och Hwila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre dikter
Dröm
Långsamt, långsamt sjunker jag iträsket,
känner ljungen dofta kring mitt hår,
ser en ormvråk sväva under himmeln
som min längtan under livets år.
Sakta förs jag som en blind på gatan
som ett övergivet skepp på drift.
Odonbärens blåa sömndryck tynger
ljuvligt mina lemmar med sitt gift.
Ingen önskan fräter mig och jagar.
Slammet sköljer in i min pupill
och jag somnar som ett barn i vaggan
som en fläkt — och är ej mera till.
Efter läsningen av Haqvin Spegels
Guds Werck och Hwila
Det var en hjärtans dag bland världens alla dagar
då östergöken gol i sommarns gröna hagar
och Flora band en krans kring alla flickors änne,
av kattfot och viol och käringtand ett spänne.
Hur ljuvligt solen sken på fattiga och sjuka
och gräset bredde ut sitt sidenbolster mjuka.
Där lade jag mig ned och hörde bina surra
och duvan på sin kvist för hjärtevännen kurra.
Jag somnade till sist vid rop ur gröna hagar.
Det var en hjärtans dag bland världens alla dagar.
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
