Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - José-Maria de Heredia. Minnesord till 100-årsdagen den 22 november 1942. Av Gösta Montelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jos é-M aria de H e r e d i a
drag för Leconte de Lisle och Heredia är
emellertid intresset för den poetiska exotism, som
i fransk litteratur först introducerades av
Chateaubriand. Exotismen låg dem bägge
för övrigt i blodet: Leconte de Lisle
tillbragte sina första år på ön Réunion, och
Heredia var ju spansk kreol från Cuba.
Den pessimism, som genomgår Leconte de
Lisles dikt, delade inte Heredia: hans
världsåskådning är optimistisk, ej grubblande utan
helt utåtriktad. Arbetar den förre i marmor,
väljer den senare till material helst elfenben
och emalj. Det passar också bättre för den
sonettform, som han till mästerskap
utbildade.
En för en offentliggjorde Heredia sina alster
i skilda tidskrifter. Han arbetade så ytterst
långsamt, att han kunde hålla på att omarbeta
och fila på en enda sonett i en månad. Men så
betraktades till slut varje ny Heredia-sonett
som en litterär tilldragelse. Länge motstod
han de uppmaningar, som han från alla håll
mottog, att utge sina strödda dikter i en
samling. En kritiker som Jules Lemaitre kunde
med sanning yttra om honom: »Presque inédit
et presque celebre!» Heredia gjorde sig ingen
brådska. Flera år sysslade han med
utgivandet och översättandet av en gammal spansk
urkund om erövringen av Nya Spanien
(Haiti), som han letat fram ur arkivens
gömmor. Detta jättearbete förskaffade honom
Taines erkännande. Efter Leconte de Lisles
död 1898 utgav Heredia dennes Derniers
Poèmes, skrev träget anmälningar och
förord till unga diktares debutarbeten; ett
noggrant vetenskapligt verk är hans edition av
André Chéniers efterlämnade Bucoliques.
Sommaren 1892 underkastade äntligen
Heredia sina alster en kritisk granskning, och
i februari följande år förelåg den strängt
gallrade samlingen under den stolt klingande
titeln Les Trophées. Den mottogs enhälligt
»som en ny uppenbarelse av det franska
geniet». Den blev jämväl hans entrébiljett
till Franska akademien, där han tog sitt
inträde den 30 maj 1895. Någon ytterligare
samling hördes aldrig av. Heredia blev
— som man sagt — homo unius libri. Men
denna samling av 118 sonetter, åtföljda av
den långa cykeln Les Conquérants de 1’or
och terzindikterna i Romancero, har för
alltid satt märke i fransk diktning.
Skaldens sista år fördystrades av sjukdom,
men intet kunde nedslå hans sinneslugn eller
minska hans andliga rörlighet. Ständigt en
J.-M. de Heredia 1893.
stor naturälskare, vårdade han ömt sina
rosor och hortensior i trädgården kring
Arsenalsbiblioteket, vars chef han år 1901 blivit.
Hösten 1905, den 2 oktober, gick han stilla
bort. Hans stoft vilar i familjegraven i Rouen.
Den franska sonettens obestridde mästare
äger åtskilliga föregångare, alltifrån Joachim
Du Bellay, som var den förste, vilken i denna
versform gav historiska bilder från en
förgången tid (Antiquitez de Rome).
Renässansens kärleksdikt valde helst denna form,
fullföljande traditionen från Petrarca.
Sonettskalden Du Bartas, den stridbare hugenotten,
visade, att den också kunde smidas till en
huggvärja. Under det långa fransk-klassiska
skedet var sonetten bannlyst. Först under
1800-talet togs denna versform till nåder igen,
fastän de romantiska skalderna i början
försmådde den. Det var egentligen Auguste
Barbier, som i ett företal till sin samling Rimes
héroiques (1842) bröt en lans för sonetten,
vilken enligt hans mening ägde »le mérite
d’encadrer avec précision 1’idée ou le
sentiment». Även Théodore de Banville odlade
med framgång denna diktart.
Det var emellertid Heredia, som gav
slutgiltig form åt fransk sonettdiktning. I Les
Trophées är koncentrationen driven till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
