Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Einar Billing. Av Folke Holmström. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Billing
ning i hans råd, men för mig blev det ju nu än
omöjligare att släppa boken. Aldrig glömmer jag den vända,
i vilken dess studium bragte mig. Det var som en
jordbävning: allt. tycktes störta samman under ens
fötter .. . Allt oroligare gingo tankarna hit och dit,
oupphörligt försökande inkast, som jag dock själv
kände såsom undanflykter, och allt djupare in grävde
sig den pinande, ångestfyllda känslan av att stå
inför något, som jag ej rätt vågade se i ögonen men
likväl icke kunde komma ifrån. Då fick jag av en
konservativ exeget ett ord, för vilket jag aldrig upphört
att tacka honom. Det var. . . ordet ur Jobs bok:
I viljen väl dock icke vara advokater för Gud? Det
var just det ord, jag behövde. Det kunde ju ej lösa
problemet för mig, men i det att det ställde mig inför
det enkla sannfärdighetskravet såsom tillika den
högsta religiösa plikten, gav det mig också frimodighet
att lugnt se tiden an och tänka, att ’för den
uppriktige låter Gud det lyckas’. .. Men det märkligaste
för mig, när jag nu ser tillbaka, är att giva akt pä,
hur just i samma Wellhausens arbete, som ryckte mig
mitt in i de kritiska spörsmålens virvel — och vars
teser ju sedan i sin ordning fått genomgå kritikens
skärseld —, tankar för första gängen mötte mig, som
sedan för hela min teologiska och religiösa åskådning
skulle bliva av den mest avgörande, positivt
befruktande betydelse. Då märkte jag dem ej — jag kände
blott det negativa — men obemärkta måste de dock
hava legat där och grott.
Som mogen frukt av Einar Billings
tankemöda framkommer efter hand en totalsyn,
som erbjuder en lösning på den sekellånga
teologiska krisen. I och med att han
avvecklar den intellektualistiskt förstelnade
ver-balinspirationsteorien och den godtyckligt
omtolkande allegoriseringsmetoden har Billing
medvetet föresatt sig att utveckla en ny
bibel-teologisk metod, vad han själv i inledningen
till det banbrytande arbetet »De etiska
tankarna i urkristendomen i deras samband
med dess religiösa tro» 1507 kallar »ett nytt
’bibelbevis’». Detta bygger icke på ur texten
lösryckta och i nya sammanhang fritt insatta
»bibelspråk», utan vilar på hela det bibliska
stoff, som källorna ha att bjuda, tolkat med
hjälp av alla den moderna forskningens
vidgade resurser. Men det nöjer sig ej blott med
att fastställa de enskilda bibliska
föreställningarnas tidshistoriska lokalfärg, utan
tränger från ytan in till de djup i den
bakomliggande religiösa grundsynen, som
bestämma själva det bibliska tänkesättets struktur
och därmed ge varje enskild utsaga dess
säregna utprägling och entydiga innebörd.
Som helhetstolkning av bibelns budskap
kan det vidare ej nöja sig blott med det
systematiska tvärsnittet, utan upplåter också det
idéhistoriska längdsnittets dimension. Den
heliga historia, som är dokumenterad på
bibelns blad, är icke avslutad, utan fort-
verkar såsom en levande andemakt genom
alla kyrkohistoriens skeden och når ända
in i det aktuella nuet, när den enskilde
blir subjektivt gripen och vunnen av
bibelordets objektiva budskap. Vad som för den
forskande tanken sluter sig samman till en
kontinuerlig, genom tidevarven fortgående
utvecklingskedja, blir för den kämpande
trons blick transparent och avslöjar ett
gradvis fortskridande förverkligande av den
gudomliga nådens fördolda rådslut, ett
uppenbarelsesammanhang eller en
»utkorelsehistoria».
Vad som vinnes vid Billings grundliga
konfrontation med bibelns texter är sålunda
en dynamiskt livfull syn på Guds vilja
såsom den innerst bärande och drivande makten
i tillvaron. Sådan den i gången tid har
uppenbarats för de profetiska tolkarna av Guds
handlande i historiens skickelser, sådan kan
den av vakna ögon alltjämt skönjas i
nuets skeenden. Bibeltolkningen vidgas ut
till en på solid historisk grundval uppbyggd
uppenbarelseteologi, som omspänner hela
jordelivet och omgiver det med evighetsbelysning.
Ur den sammanhängande bibelsynen växer
det genom konsekvent fasthållande och
energiskt vidareförande av de där fixerade
grundtankarna fram en dramatisk
historiesyn och en sammanhängande kristen livssyn
och kulturfilosofi. Själv har Billing distinkt
genomfört dess tillämpning närmast på det
kyrkliga och det sociala livsområdet, genom
sin religiöst motiverade folkkyrkotanke och
kallelsetanke. Men den moderna
kultursyntes, som han därmed i utkast skisserat,
synes ha en skäligen obegränsad räckvidd
för alla mänskliga livsområden.
I och med att Billing vid avvecklandet av
den antikverade bibelsynen tvingas till ett
mera verklighetstroget betraktelsesätt och
därur förmår utveckla en mera genuint
biblisk helhetssyn har han emellertid också
omedvetet avvecklat den idealistiska
spekulationens under långa sekler hävdvunna
hegemoni inom den kristna teologien. Själv
uppfattar han sin nyvunna grundsyn såsom en
motvikt eller ett skyddsvärn enbart mot en
ensidigt naturalistisk livssyn, som vid
sekelskiftet utgjorde det mest kännbara hot mot
den kristna. Den dynamiska synen på
historien såsom mediet för en den levande Gudens
utkorelse av folk och enskilda sammanfogar
nämligen skeendet i ett kontinuerligt
verklighetssammanhang av lika ofrånkomligt fast
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
