Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Einar Billing. Av Folke Holmström. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folke Holmström
blir detta intellektualistiska, objektivistiska
och institutionalistiska system utsatt för
ständiga flankangrepp från upplysningens
inomvärldsliga rationalism, pietismens inåtvända
subjektivism och liberalismens
individualistiska frihetssträvanden. Men underminerande
blir denna långsamt fortskridande
förvittrings-process först under 1800-talets lopp. Den
historiskt kritiska bibelforskningen uppriver
då själva dst intellektualistiskt förstelnade
inspirationsdogma, som bildade grundval
för bibeltolkning och kyrkolära, och en
realistisk tankeströmning, som mot
århundradets slut utmynnar i naturalism och
materialism, försöker göra rent hus med vissa
idealistiska grundtendenser, som bildat de
självklara byggnadsställningarna vid
uppförandet av den gammallutherska dogm byggnaden.
Tillspetsat på ett särskilt ödesdigert sätt
blir det akuta utbrottet av denna sekelgamla
livsåskådningskris just i Sverige, eftersom
man här uppe länge levat idylliskt oberörd
av den moderna »bibelkritikens» framsteg
och den idealistiska spekulationens beträngda
läge ute i Europa. Ytterligare kompliceras
den svenska kyrkans läge framför allt därav,
att dess kärnfulla lutherdom, som sedan
trehundra år med skäligen enastående renhet
utbildats till den bärande huvudströmmen i
vårt folks religiösa liv, i 1800-talets stora
folkväckelse för första gången i sin historia
röner ett starkare inflytande från den
anglo-sachsiska världens mera energiskt betonade
reformerta fromhet. I motsats till det
föregående seklets väckelserörelser bryter sig
den nyväckta folkreligiositeten i nära förbund
med de nya politiska ocb sociala folkrörelserna
ut ur folkkyrkan. Den bildar egna
frikyrkliga organisationer eller omfattar i varje fall
en föreningskyrklig samfundssyn, enligt
vilken kyrkans kristna karaktär betingas av
den enskilde troendes subjektiva hållning,
icke av den gudomlige Andens objektiva
verkan genom nådens medel.
Till klart genombrott kommer den nya
tidsandan hos oss i 1880-talets radikalism, ej
minst i »verdandismens» Uppsala. Hård
blir den bildade kristna ungdomens kamp
för att rädda över väsentliga livsvärden i
nya tankeformer. Hos J. A. Eklund, som dock
hade rotfäste i sin västgötska hembygds
starka kvrkliga liv och den stora traditionen
från den svenska personlighetsfilosofiens
idealistiska tänkande, förmärkes ännu i det
lidelsefulla patos, varmed han under ett långt
livs kulturkritiska idékamp slungat sin
gensaga mot den nya tidens idoler, ett
genljud av hans ungdomsårs brottning på liv
och död. Än hårdare har kampen stått för
de yngre samtida, Söderblom och Billing,
som voro mindre fast förankrade i den gamla
idealismens tankevärld, men till gengäld
kunde hämta frimodighet ur den nya
historiska realism, som med kraften av kärv
saklighet och fördomsfri skepsis
förkroppsligades i Harald Hjärnes imposanta gestalt.
En nyorienterad realism i det religiösa
och teologiska tänkandet blir i själva verket
den dyrköpta vinningen av den personliga
kris, som både Söderblom och Billing måste
genomkämpa, när de av de nya inblickar
som öppnats av forskning och tankearbete,
tvingas att uppge de hävdvunna grundvalarna
för den kristna trons intellektuella
utformning. Det blir en hållfast livssyn, eftersom
deras nyvunna religiösa visshet icke köpts
med uppgivande av ett uns av den
intellektuella sannfärdighetens krav. Därför att det
var med verklighetens Gud de sökte kontakt
litade de alltid på att vad som förbrändes
i de teoretiska tvivlens skärseld ej kunde
vara annat än falska och föråldrade
mänskliga tänkesätt om Gud. Och deras hopp, att
fördjupad inblick i nyupptäckta
verklighetssammanhang aldrig någonsin kunna skymma
bort den verklige Guden, kom icke på skam.
När de ärligt vågade uppge vad som gällde
för att vara stöttor för gudstron, visade det
sig snarare ha varit skrymmande bråte, som
hämmat en frisk syn på Guds närvaro i
historiens värld, och genom frigörelsen från
dessa vanföreställningar vinner deras
gudstro en så mycket fastare förankring i
verklighetens mark.
Det var närmast den nya bibelforskningen,
som utlöste krisen. I det förnämliga
»Herdabrev» (1920), som mest tillgängligt, klart och
samlat återger Einar Billings totalsyn, har
han själv berättat om hur den avgörande
chocken mötte honom, när han — det var i
Lund under julferierna 1891 -— grep sig an
med studiet av Julius Wellhausens berömda
verk: »Prolegomena zur Geschichte Israels»
(1878), som revolutionerade den hävdvunna
synen på den gammaltestamentliga
uppenbarelsens framväxt.
Jag minnes livligt, huru en nu bortgången
Uppsalalärare, när jag berättade för honom, att jag börjat
studera detta arbete, radde mig att i stället nöja mig med
ett kritiskt referat därav. Det làg en innerlig välme-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
