Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Kellgren som kritiker i Stockholms Postens tidigare årgångar. Av Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgren som kritiker i Stockholms Posten
bidrag av Kellgren, och enligt vad han själv
meddelat har han liksom Lenngren för
någon tid lämnat Posten.
Holmberg drog emellertid öronen åt sig
på grund av de upprepade åtalen och
avsatte Schildt både som
redaktionssekreterare och kompanjon. Denne åtog sig då
utgivandet av den kortlivade
konkurrenttidningen Sanning och nöje, som startades
i december 1779 med Haldin som
redaktionssekreterare. I denna situation har
Holmberg måst återknyta till Kellgren och
Lenngren, och dessa ha åtagit sig redigera
tidningen jämte Rudin utan att Holmberg
fick blanda sig i skötseln. Härom
upprättades ett kontrakt, som tyvärr inte är
bevarat.
Fr. o. m. nyåret 1780 framträder
Kellgren som Stockholms Postens redaktör,
och tidningen får härigenom en enhetlig
kurs, även om den fortfarande av
ekonomiska skäl är beroende av insändares
bidrag. Med årgången 1780 inträder också
Anna Maria Malmstedt som fast
medarbetare. Såväl hon som Lenngren och
Kellgren ha satt. till alla krafter för
att Posten skulle slå igenom. Därmed ha
de också lyckats, och det beror tydligen
på den ökade avsättningen att Kellgren
vid midsommartiden ansett sig kunna lämna
sin förmånliga informatorsplats hos general
Meijerfelt och att Lenngren i november
kunnat gifta sig med sin Anna Maria.
Kellgrens beslut att helt och hållet leva
på sin penna innebär ett lika viktigt som
modigt steg. Utom den säkerligen inte
överväldigande inkomsten från Stockholms
Posten hade han som tillgång ett årsanslag
på 100 Riksdaler ur konungens handkassa
för att till denne årligen inleverera minst
ett teaterstycke. Med dessa magra
inkomster kom Kellgren att de två närmaste
åren leva på knapp indragningsstat, men
han frigjordes för sin andliga kallelse och
hans produktionskraft nådde då sin högsta
utveckling. Under sommaren 1780 låg han
svårt sjuk och hindrades därav i sin
journalistiska verksamhet. I stället har han
då funnit en ny poetisk utlösning. Vid
denna tid tillkom bl. a. hans centrala
tankedikt Våra villor och den bästa och
djupsinnigaste av hans fabler, Jordens
skapelse. Med bägge dikterna tävlade han i
Vitterhetsakademien, som de två närmast
föregående åren med högsta priset belönat
två vida mer beskedliga alster av Kellgrens
penna. Felet med de nya dikterna var just
att de inte voro beskedliga, och naturligtvis
blevo de förbigångna. Till Kellgren anförde
en av bedömarna som motivering att
»djäfvulen framlyste» ur dessa stycken.
Utgången, som offentliggjordes i december
1780, var inte likgiltig för Kellgren i hans
prekära ekonomiska situation, och den har
tydligt färgat hans polemik i årgången
1781.
Under dessa år 1778—1781, har Kellgren
allt fastare kommit att trycka sin stämpel
på Stockholms Posten, men hans insats i
dessa fyra årgångar är ändå ganska
enhetlig. Man kan säga, att han börjar som
recensent och slutar som kulturkritiker,
men övergången häremellan är spontan.
Redan från början har nämligen hans
kritikerverksamhet en mycket stor
räckvidd. När jag nu går att ge en överblick
av denna, behandlar jag därför dessa
årgångar i ett sammanhang.
Från tidningens första nummer har
Kellgren i notisform behandlat
o^>erøprogram-men men tröttnat därpå redan ett stycke
in i 1779 års årgång. Ändå visar han sig
här som en ypperlig teaterrecensent. Hans
uttalanden om repertoir och spelsätt äro
lika friskt okonventionella, och hans kritik
får principiell betydelse tack vare hans
öppna ställningstagande för Gluck. Dennes
Iphigenia uti Auliden uppfördes fr. o. m.
28 december 1778 en rad gånger, och vid
ett par tillfällen omnämnes den i Stockholms
Posten. Kellgren har slagits av den
musikaliska nyheten i detta stycke och klargör
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>