Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Strindbergs »Svenska Folket». Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindbergs »Svenska Folket»
som även, att Strindberg givetvis påträffat
ungefär samma tankar i en mer klar och
konsekvent form i andra arbeten. Likaså
är det riktigt, att Strindberg i sin allmänna
demokratiska åskådning gick vida längre
än lärofadern. Men av vad jag här anfört
torde det vara ganska klart, att läsningen
av Buckles bok blev både en uppenbarelse
och ett kraftigt incitament för den unge
Strindberg och därför fick en betydelse
för honom, som knappast torde kunna
överskattas.
En utredning av förhållandet mellan
Strindberg och Buckle har man i Carl
Albert Helmeckes vid universitetet i
Philadelphia år 1924 utgivna doktorsavhandling:
Buckle’s Influence ön Strindberg. Några
särskilt märkliga resultat föreligga
visserligen inte genom denna avhandling, utan
man kan nog få fram de flesta hos
Strindberg själv, men den vittnar dock om god
förtrogenhet med såväl den engelske
kulturhistorikern som med den svenske
författaren. Det som kan vara av särskilt
intresse är den parallellitet, som Helmecke
påvisar föreligga mellan de bägge
gestalterna även ifråga om den rent
personhistoriska utvecklingsgången. Vidare betonar också
Helmecke Buckles betydelse genom att
hans History of Civilization in England,
som var skriven före Darwins Origin of
Species, redan innehöll de väsentligaste
konsekvenserna av evolutionsläran.
I Författaren ger Strindberg en del
upplysningar om Svenska Folkets tillkomst i
samband med något av sin dåtida syn på
historien. Han tvivlar på, att objektiv
historia kan finnas och han hade först
tyckt, att det historiska förloppet var ett
nyckfullt sammelsurium. Men så småningom
lade han bort den »tellariska synpunkten»,
vilket ledde till ett överskattande av de
härskande lagarna och ett underskattande
av personlighetens betydelse. En på det
hela förståndig kritik av brevens ofta
överskattade bevisvärde som historiska
dokument, som Strindberg gör här, bl. a.
genom framhållande av den (omedvetna)
anpassning, som sker hos avsändaren i
förhållande till mottagaren, synes mig vara
av särskilt intresse. Den avslutas med den
typiskt Strindbergska vändningen: »En
nyare psykolog har t. o. m. upptäckt att
den brefskrifvandes stil (handstil)
omedvetet anpassar sig efter den man
tillskrifves isynnerhet om korrespondensen är
flitig.»
På gamla dagar skulle ju Strindberg,
som en konsekvens av sin kristendom,
komma att omfatta tron på den medvetna
viljan i världshistorien, en uppfattning,
som särskilt genomsyrar de Historiska
Miniatyrerna. Utgångspunkten vid
författan-tandet av »Svenska Folket» var väl
närmast positivistisk med en rätt bestämd
dragning åt en materialistisk
historieuppfattning.
I den posthumt publicerade egendomliga
novellen Genvägar skildrande den
under-klassiga Teklas försök att flyta ovanpå och
refererande till händelser under
Giftas-processen, vars grundmotiv senare
upptagits i En Häxa, har Strindberg lämnat en
fascinerande skildring från Riksarkivet. I
verkligheten är det Kungliga Biblioteket
under dess Logårdstid, som har stått
modell för skildringen, och »riksarkivarien»
är G. E. Klemming. Skildringen, som bl. a.
ger en föreställning om det djupa intryck,
som Klemming hade gjort på Strindberg,
ger även en så betagande bild av livet i en
forskningscentral, att vi ej kunna låta bli
att delvis återge den:
Den stora salen är utrustad med hyllor från
golf till tak, i hvilken man ser pergamentfolianter
med röda skyltar på ryggen. I bakgrunden långt
tillbaka sitter chefen vid sitt bord. Hans stora
grånade Zeushufvud synes vaka öfver skatterna,
och en högtidlig tystnad härskar därinne. Män
med kält hufvud och hvitt här, män med
glasögon och grått skägg sitta böjda öfver gamla
gulnade papper och forska i gamla annaler efter
nutidens grund. Deras ansikten se ibland plågade
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
