Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tradition och förnyelse i det moderna finländska måleriet. Av Ola Zweygbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ola Zweygbergk
ha några nationella ambitioner, lika litet
som någon social tendens. Allt sådant är
enligt hans mening »litteratur» och
främmande för måleriet. Likväl är Enckells konst
icke någon »det rena seendets» konst •—
vilken verklig konst är för resten det? —
utan en starkt emotionell, djupt själfull
konst. Det är, som det sades, en konst för
ögat och känslan.
För en sådan natur kan en teknisk
revolution icke bli i grunden omvälvande.
Magnus Enckells utveckling som målare
gick visserligen i koloristisk riktning, och
han blev efter att i sin ungdom ha odlat en
asketiskt knapp färgskala sedermera en av
ljusmåleriets första och främsta företrädare
i Finland. Men denna utveckling av
formspråket,som ju influerades utifrån, medförde
icke en genomgripande konstnärlig
omvärdering. Magnus Enckell blir sig själv trogen,
även om det mera ordrika och fullödiga
språk han tillägnar sig blottar nya sidor av
hans väsen.
Alla Septem-gruppens forna medlemmar
ha icke varit dess unga ideal trogna, men
några ha förblivit det. Den mest
konsekvente — förutom Finch — är Verner
Thomé, som ger det mest utpräglade
exemplet på en impressionistisk 1’art pour
1’art-konst, som Finland har att uppvisa. Thomé
har prövat den rena paletten på många
motivkretsar, landskap, porträtt och
figurkompositioner, men han visar tydlig
förkärlek för sådana motiv, vilka såsom de
nakna, lekande gossarna på en solbelyst
havsstrand direkt locka till en
impressionistisk gestaltning. Det måste också
erkännas, att han i denna levande ytbehandling
ådagalagt ett hos impressionister icke
alldeles vanligt sinne för rytm och
komposition, vilket ger hans tavlor en välgörande
fasthet, ja stramhet. Thomés konst är —
det kan icke förnekas — något känslofattig,
och vid sidan av t. ex. Magnus Enckells
djupt lodande pejlingar förefaller den direkt
ytlig. Förutom den glättighet, som nästan
alltid dröjer vid ljusmåleriet, har man svårt
att finna några själsliga värden, som skulle
ge oss ett grepp om konstnärens
personlighet. Vid ett uppmärksamt betraktande
spårar man emellertid i denna konst en
stringens och en förnäm kylighet, som man
får betrakta som ett individuellt, ja kanske
t. o. m. som ett nationellt karaktärsdrag. I
varje fall ger Verner Thomé icke intrycket
av att ha offrat sin individualitet för de
främmande formernas behag.
Septem-gruppen, det impressionistiska
ljusmåleriets falang, är icke den enda
»klicken» i det moderna finländska måleriet.
Där finns, eller rättare sagt fanns, också en
annan, som kallade sig Novembergruppen.
Något program hade denna grupp icke, lika
litet som Septem, men dess medlemmar
förenades av en i mycket besläktad
inställning till livet och konsten.
Dessa målare, Marcus Collin, T. K.
Salli-nen, Alwar Cawén, Gabriel Engberg, J.
Mäkelä och Rissanen, opponerade sig mot
den överbetoning av formen som »det rena
måleriet» innebar, och gentemot
impressionismen hävade de ofta sin »expressionism».
De voro, dessa konstnärer, lidelsefullt
intresserade av motivet, vars »karaktär» de ville
få fram, och de hade också sin av sociala
tendenser färgade livsåskådning, som de
ville ge uttryck åt. Det är inom denna
grupp vi tydligast förnimma
återverkningarna av tidens oro och slitningar, och
om vi i Finlands konst söka en motsvarighet
till 1900-talets proletärförfattare, så är det
i Novembergruppen vi finna den.
Den som gjort mest väsen av sig är
Sali.inen, och ehuru omdömena om hans
konst utfallit mycket olika, kan ingen
bestrida hans djupa originalitet och
intensiteten i hans konstnärliga uttryck. Den
kritik som riktats mot Sallinen har gällt
hans våldsamma färgeruptioner och bisarra
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
