Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Van Gogh och Josephson — ännu en gång. Av Carl Nordenfalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Van Gogh och Josephson ännu en gång
förestods av Théo van Gogh, och att det
var genom hans försorg som målningen i
laga tid lämnades över till Salongen.
Men denna slutsats har visat sig vara
förhastad. Sedan uppsatsen i Ord och Bild
publicerats, mottog jag från Théos son,
ingenjör V. W. van Gogh i Amsterdam, den
överraskande underrättelsen att han i sitt
hem hade hängande på väggen ett hittills
okänt exemplar av Josephsons »Näcken».
Genom sin mor visste ingenjör van Gogh
att Josephson skänkt det till hans far, Théo
van Gogh. Tack vare ägarens
tillmötesgående har jag fått denna målning
fotograferad. Den publiceras för första gången som
plansch i detta häfte.
Man konstaterar genast att Théo van
Goghs exemplar av »Näcken» ansluter sig
till den typ som representeras av de båda
målningarna i Fürstenbergska galleriet i
Göteborg och i Nationalmuseum i
Stockholm. Det första utkastet till denna typ
föreligger som bekant i den färgstudie, som
tillhört först J. A. G. Acke och sedan Karl
Wåhlin och nu ingår i dr Sten Lindebergs
samling. I likhet med denna studie förefaller
van Goghs exemplar vara målat till större
delen med palettkniv. Med färgskissen
överensstämmer den också i en sådan detalj
som den att fiolen går nästan helt fri för
överskärning av den stråkförande armen.
Men kompositionens enskildheter ha redan
tagit fastare form än i det första utkastet.
Den stora klippan, som delar vattenfallet
och horisonten i två hälfter och som saknas
på den tidigaste färgskissen, har kommit
till. Vattenvegetationens blad som sträcka
sig upp över ynglingens ben, ge en
mot-rörelse i bilden till de nedströmmande
vattenmassorna. Ansiktet har redan fått det
extatiska uttryck, i vilket det torde vara
berättigat att spåra ett intryck av Rodins
på Salongen 1882 utställda huvud
»Smärtan». Musiken, som i dr Lindebergs studie
ännu blott ljuder från det suggestiva
färganslaget, har nu också börjat tona från
Ernst Josephson. Näcken.
Färgstudie.
I dr Sten Lindebergs samling.
strömkarlsfiolens egna strängar. Vi äro nära
den lösning av problemet, som Josephson
är framme vid i den stora målningen i
Göteborgs Konstmuseum1.
Något väsentligt nytt till förståelsen av
Josephsons tolkning av Näcken-motivet ger
det nyfunna exemplaret måhända icke.
Men det ställer händelseförloppet i Paris
vintern 1884—85 i ny belysning. När Théo
i slutet av december 1884 gjorde sin broder
underrättad om den målning av Josephson
han fått mottaga, var det givetvis den
nämnda förstudien till »Näcken» och icke,
som jag tidigare antagit, »Strömkarlen» han
talade om. Det är under sådana
förhållanden icke antagligt, att Josephson före sin
avresa från Paris skulle ha deponerat sin
salongstavla »Strömkarlen» i Goupils
konsthandel. Vi ha icke längre något skäl att
i Théo van Goghs exemplar är anmärkningsvärt
nog mindre i formatet än den tidigare färgskissen.
Det mäter 45,5 X 37,5 cm., mot färgskissens 65 X
54-
29I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
