Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - C. J. L. Almquist och hans lundavänner. Ur brevväxlingen. Av Krister Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. /. L. At m q u i s t och hans l ii n d a v ä n n e r
Gärdsinteriör från Thomanderska huset i Lund.
nu, att detta kan hafva nyttig inflytelse på
förslaget, så laga att det sednares uppsättande
dröjer litet. — Jag kan nu utan skryt säga, att jag
har hela Sverige (h. e. ungdom & medelålder) för
mig: men som detta verkligen låter som skryt,
ber jag dig yttra ej det ringaste om allt hvad jag
här skrifvit.
Men trots Almquists stora framgångar
som författare, som gjorde honom till
dagens namn inom den svenska litteraturen,
trots vännernas arbete för hans sak och
trots att studenterna, enligt vad han själv
uppgiver i ett brev till hustrun, i samband
med hans speciminering gett uttryck för
sin beundran genom att i triumf bära
honom till hans bostad (han var under en
längre tid bosatt hos Thomander, som
Almquists motståndare påstodo hava
organiserat denna demonstration), så blev
likväl utgången ett bakslag för Almquist.
Segern gick till Carl August Hagberg.
Det har spekulerats ganska mycket över
huru en för Almquist lyckligare utgång av
detta befordringsärende skulle ha inverkat
på hans fortsatta liv. Måhända hade en
tryggad ställning i Lund tillsammans meel
ett fortsatt och intensifierat umgänge med
lundavännerna kunnat hindra den
tragiska utvecklingen. Som det nu blev,
av-togo efter episoden med den norbergska
professuren förbindelserna med de senare.
Och utgivandet av Det går an, som
Almquist låtit trycka redan 1838 men icke
tidigare släppt ut av hänsyn till opinionen,
ledde praktiskt taget till en brytning
år-minstone med Thomander och Wieselgren,
vilka båda stöttes för huvudet av de här
förfäktade åsikterna. I ett brev till
Thomander den 10 januari 1842, som andas
den djupaste resignation (»Du skall icke
höra mig klaga vidare. Jag får nu förstöras,
förstöras i uselt, kraftödande arbete utan
värde»), försvarar Almquist sin inställning
till äktenskapet.
På ett ställe i ditt bref talar du om din lycka,
som äktenskapet skänker dig: jag förstår dig så
väl. Du vill härmed gifva mig en vink, rörande
Det går an. Säg mig dock, älskade broder! gifves i.
verlden ingen gräns för obegripliga missförstånd?
Nog inser du, att det är emedan du eger vid dia
463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
