Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Folkteater i festdräkt. Av Nils Gösta Sandblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Foajén.
estetisk fullträff utgör inte det fantasifullt
ormande ornament, som de
rumsförmins-kande skärmväggarnas skåra bildar i
salongens tak. Men för övrigt är det —
förutom skådespelet och publiken —
tyg-stofferna, glaset och möblerna, som få ge
färg och rörelse åt arkitekturen. Med dem
kommer tydligast — som komplement till
det sobert funktionella 30-talet — det
begynnande 40-talet med hela sin nervösa
livlighet. I salongen dominerar den
små-mönstriga ridån i svart, rött och vitt,
komponerad av Vicke Lindstrand och utförd
hos Elsa Gullberg; den rödvita stolklädseln
sekunderar. I foajén äro möbeltygerna
kanske onödigt dämpade i färg. I stället
får detta rum sin accent genom de yppiga
Orreforskronorna, ritade av David Helidén,
och genom Sigrun Bülow Hübes
ståltrådsmöbler, som föra vidare ett mönster från
trappräckenas gallerverk. I det stora, rena,
konstruktivt betonade rummet verka dessa
kronor med sina flikiga akantusblad och
dessa stolar med sina spiraler och
krumelurer på ett lustigt men ganska charme-
rande sätt inte bara 1940-tal utan också
1800-tal. I ett tillspetsat exempel möter
man återigen den traditionella
teaterstämningen bevarad i den moderna folkteatern.
Även de fria konstverken — till stor del
vittnesbörd om en nästan göteborgsk
donatorsanda — spela sin roll i
teaterarkitekturen. På förplanen står brunnskaret ännu
och väntar på att Nils Sjögren skall kunna
gjuta sin »Tragos» i brons. Men andra
skulptörer, som blevo prisbelönta i den tävlan,
varur »Tragos» framgick, äro redan
företrädda i byggnaden. Bror Marklunds »Fru
Thalia» står på sin plats i entrén, och en
annan deltagare i tävlingen, Edvin
Öhr-ström, har med vackra figurer ur livets
drama fått smycka glasrektangeln under
takkronan i salongen — här måste jag
emellertid fråga mig om arkitekterna
bedömt formen rätt; den stora ljuslådan synes
mig direkt störa rummets skönhet. Genom
en donation har ytterligare en
skulpturgrupp från samma tävling, Clarence Blums
»Systrarna», införlivats med
skulpturbeståndet i foajén. Dessutom stå här två
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
