Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Krigen och konsten. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigen och konsten
Seen frän Titus’ triumftåg med bytet från Jerusalems erövring,
bl. a. den sjuarmade ljusastaken.
Titusbàgen i Rom.
sist sarkofagrelieferna. Konstforskningen
har med lätthet kunnat visa hur formala
grupper och innehållsmotiv hos Leonardo,
Tizian och Rubens och alla deras
efterföljare som skildrare av ryttarstridernas vilda
tummel blivit omedelbart eller medelbart
hämtade från de grekiska förebilderna. Hos
de stora mästarna skänker deras
skaparkraft eld och mäktighet åt dessa scener där
hästar och människor synas gripna av
elementärt ursinne, men hos de många
efter-sägarna, de drivna yrkesmässiga
batalj-målarna är man närmast tacksam att
dammmoln och krutrök fått överskyla
fantasiens armod och den mänskliga likgiltighet
med vilken de upprepat den gamla läxan
om slagfältets blodiga äventyr.
Av antikens stridsbilder är det en som
träder framom de andra genom djupet
av tragisk uttrycksfullhet —
Alexander-slaget, mosaikkopian från Pompeji av den
mästerliga antika målning som skildrar
slaget vid Issos, med motsättningen mellan
den framstormande makedoniska hjälten
och den förtvivlade och förvirrade Dareios.
I sitt intensiva upplevande av det krigiska
skeendet, sin psykologiskaj realism, erinrar
denna antika tavla om den kanske störste
av senare tiders bataljmålare, Gros,
mästaren till den första moderna målning som
framhäver fasorna på slagfältet —
Napoleon vid Eylau.
Krigets elände tas för första gången
upp som tema av lothringaren Jacques
Callot. Han har sett trettioåriga kriget
rulla fram och åter över sin lothringiska
hembygd. Vad han berättar om är icke
det regelrätta och ärofulla kriget med
mod och bragd utan les misères de la
guerre — det låga, smutsiga och
vedervärdiga soldathantverket, med plundring,
brand, skändande och mördande och med
en våldförd befolknings rättmätiga hämnd.
Callot har för första gången klätt av kriget
allt det pittoreska och äventyrligt
tjusande. Han protokollför i sina små blad vad
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
