Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Speglingar av Birgitta i modern litteratur. Av Emilia Fogelklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speglingar av Birgitta i modern litteratur
själars innersta upplåtas för dem, känna de
sig mäktiga, höjda över jorden. De bjuda
oss tro att vi inom oss bära på gåvor, som
vi i allmänhet ännu inte veta att använda.
Våra blickar skola övervinna avstånd och
skåda vad som är fjärran, rikare andligt
liv.»
Därmed är förarbetet färdigt, och vägen
banad från en världsbild till en annan.
Ingivelsen kommer. Och så får vi Selma
Lagerlöfs personligt aktuella inlevelse i
Birgittas sista dagar, mättad av helgd och
trovärdighet. Själva den döendes tvivel
blir vårt, innan Kristus kommer och ger
Birgitta en klarhet som också går över från
diktaren på läsaren.
Selma Lagerlöf lägger upp samma
spörsmål som Heidenstam. »De onda andarna vet
vad som är Birgittas sårbara punkt. De
vill bevisa henne, att de syner och
uppenbarelser, som har varit hennes ära och
hugnad, icke är annat än deras verk.» Inför
döden åtminstone borde Birgitta befria sig
från sådan villfarelse! »Med vresiga gälla
röster hopar de onda andarna bevis därpå
att hon genom hela livet endast gått deras
ärenden.» Och fru Karin »ömkar sig över
att den gamla alltjämt måste strida, att
hon aldrig själv kan nå fram till den frid,
som hon skänker alla som tror på henne».
Men Kristus kommer. Och när hon då
lägger ihop allt, finner hon att hon »varit
en den allra lyckligaste människa». Många
av synerna hade varit förfärliga, men dock
hade hon under dem erfarit en svindlande
sällhet, därför att hon fått skåda in i Guds
hemligheter. »Från den gåvan hade allt
gott kommit till henne.» Hon kan sjunka
in i döden under obeskrivlig tacksamhet.
Forna Birgittaförfattare fördjupade sig i
grubblerier kring uppenbarelsernas
övernaturliga ursprung. Sällsamt nog är det
också hos de moderna författarna
skapelselyckans mirakel, i kontrast mot den
alldagliga tillvaron, som ger upphov till
problemställningar inför Birgitta.
Heidenstam lät sångaren (Vandrande
Tomas) och sierskan konfrontera varandra.
Från Selma Lagerlöfs förberedelser till
Birgittaskildringen markerar Elin Wägner
hennes modernt medvetna särskiljande mellan
siaren, som ordagrant förmedlar det
ingivna, och diktaren, som slipar och formar
om detta råmaterial till ett konstverk.
(»Ordagrannheten» hos profeten beror,
enligt min tanke, på att det för honom eller
henne gäller direkt livsöverföring, med
själva rörelse- och inriktningsmomentet som
huvudsak. Omformningens arbetsprocess
ger diktaren ett visst avstånd till verket,
medan den omedelbart personliga,
handgripliga verklighetsförnimmelse, som
nödgar sig på siaren, verkar mot
handlingsbefrielse hos andra. Publiken ger diktaren
full rätt att ha fantasi. Men har siaren
endast »fantasi», blir han för sina åhörare en
lögnare. Ty det är liv han skall överföra,
icke dikt.)
Men jag vill ännu ett ögonblick dröja vid
en av slutmeningarna i Selma Lagerlöfs dikt.
»Nu var tid att glömma nöd och ångest,
nu hade riket och alla dess människor fått
en förespråkerska hos Gud.» Selma
Lagerlöf avslutar inte med döden. Hon gör
helgonet tidlöst och låter livsvibrationerna
fortsätta ända in i nuet. »Vem vet i denna dag
så mycket, att han kan räkna ut det gagn
hon gjorde oss?»
Under 1900-talet har Birgitta varit
föremål för flitig vetenskaplig forskning i
svensk historia, i textkritik, psykologi,
re-ligions-, litteratur- och konsthistoria. I den
objektivitet som åligger specialforskaren
ligger vissa hinder för direkt »spegling».
Ändå undgår man ibland inte att mycket
tydligt se respektive författares personliga
inställning till forskningsföremålet. Ingen
misstar sig på den sympati, som talar ur
Knut B. Westmans Birgittastudier med
framhållande av etisk viljeriktning och
handlingsomsättning hos mystikern Bir-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
