- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofjärde årgången. 1945 /
103

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Porkalabygdens skald. Av Hans Ruin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Por kalabygden s skald

Helene Schjerfbeck. S j und by gård.

färgernas hela register. Det är väl också det
som förklarar att Mörne kan återge det
grå med nästan förfärande intensitet — det
är nästan om hade detta grå sprungit fram
i en våldsamt upplevd kontrast till ljusare
syner. Exempel härpå är hans tre dikter från
havsbandet i Porkala i samlingen »Hjärtat
och svärdet» (1935), av vilka den sista lyder:

Mot Salmens långskepp vreda vågor bryta
— mot urgrå Salmen med sitt fromma namn
och vikingminnen i sin skötbåtshamn
och istidsskymning i sin jättegryta.

När stormen fäller fur pà hemmalanden
och flyttar tak och rider höst i by,
slår Salmens bränning mot den svartblå sky
och bygger vita torn vid himlaranden.

I redlös gungning jämra jämt hans skogar.
I rägn försvinner båkens vaktgestalt.
Det öde havet slår mot Salmens bogar.
Kring trotsigt stenskepp dånar Evstrasalt.

Det vore mycket att dröja vid i Mörnes

nyländska diktning. Framför allt ville man
gärna vidröra två temata, som han ständigt
återkommer till — midsommaren och furan
på stranden. Kan en hand röra mildare och
ömmare vid någonting än Mörnes gör det i
denna dikt ur »Sånger i midsommarveckan»
(1924):

Sannast ibland alla sanna,

sköna under

vilar du, Johanne,

för vår blick i midnattsljus.

Grannast ibland alla granna

solskensstunder,

du, Johanne

skrider högblå hän vid lövens sus!

Skärast ibland alla skära

blom som finnas,

ler din ros, Johanne,

och ditt missne skimrar vitast vitt.

Kärast ibland alla kära

namn att minnas

blev. Johanne,

under våra kalla stjärnor — ditt.

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 20:34:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1945/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free