Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Fredrika Bremer i Grekland. Av Åke Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Åkerström
Theodoros Kolokotronts såsom,
klefthövding.
kriget hade han varit i engelsk tjänst på
de Joniska öarna och bar majors titel.
Han gav sig genast in i befrielsekriget, som
han ivrigt väntat på, och gjorde sig snart
genom sina plundringståg till den mest
omtalade av alla capitani. Efter krigets
slut satt han tvenne omgångar som
överbefälhavare och tvenne omgångar i
fängelse. Hans levnadssaga fyller, mätt även
efter frihetskrigets förhållanden, de högsta
krav på omväxling och spänning. Bredvid
honom är att nämna Petros
Mauromicha-lis, ledare för de fanatiska mainoterna
(efter vad man trodde ättlingar till de
gamla spartanerna). Båda dessa herrar
opererade på Peloponessos. De voro dock
sedan io—15 år döda, då Fredrika Bremer
kom till Grekland.
I förbigående vill jag meddela, att den
svenska läsare, som önskar initierade
upplysningar om friskarornas framfart, bör
studera den svenske majoren Nils
Asch-lings Försök till Grekiska Revolutionens
historia, enligt anteckningar gjorda på stället
(Stockholm 1824). Hans entré i kriget som
frivillig var föga angenäm och snart nog
blev han jämte andra frivilliga
tillfångatagen av ett band klefter och
utplundrades in på bara kroppen. Han ger en
osminkad, kärv och, som det synes, alldeles ärlig
skildring av de fantastiskt kaotiska
förhållandena i Grekland i frihetskrigets början.
Klefthövdingarnas huvudsakliga intresse
var att roffa åt sig pengar, och tacksamma
objekt voro bl. a. de turkiska ståthållare,
som ännu sutto i småstäderna och som
för mycket dryg lösen fick köpa sitt avtåg
(med harem och allt) ur Grekland. Jag
låter Aschling föra ordet i en dylik affär:
Chourschid Pascha gjorde anmälan till
provisoriska (grekiska) Regeringen, att få lösa sin
seraille som blef tagen till fånga vid Tripolitzas
intagande. Underhandlingarna fortforo länge,
men det blef slutligen bifallet emot en Ranzon
af 100,000 Spanska piastrar (ungefär 250,000
R:d Sv. B:co). Engelska köpmansfartyg
ankommo, på hvilka de blefvo transporterade till
Turkiet. (Not: Seraillen bestod af 17 fruntimmer och
var, efter Korinths öfvergång, dit transporterad
samt ganska strängt bevakad. Som jag ofta
hade göromål på fästningen, erhöll jag genom
Krigs-Ministern tillåtelse att få se dem. Jag
väntade mig få se en samling af skönheter, men
blef verkligen bedragen; ty 14 voro mer fula än
vackra, 2 voro täcka, men 1 Circasinna
(cirkas-siska) var en fullkomlig skönhet: hon var också
Chourschid Paschas favorit. Hon ensam var
ganska bedröfvad; de öfriga funno sig
åtminstone icke olyckliga). Kolokotroni låg med sin
korps för att cernera Patras; men då han erhöll
underrättelse att penningar ankommit till
Korinth i lösen för seraillen, lemnade han genast
blokaden, och åtföljd af sin 100 mans lifvakt,
som alltid åtföljer honom, ankom han helt
oförmodadt till Korinth, för att göra anspråk på en
del af summan, emedan det var han, som tog
den (seraillen) vid Tripolitza. Det kom till
häftiga samtal emellan Regeringen och honom;
troligen hade han segrat, om icke lyckligtvis innan
hans ankomst större delen af summan var skickad
till Hydra för flottans behof. Kolokotroni
lemnade staden några dagar derefter högst uppbragt.
Kolokotroni är 56 à 57 år, lång till växten;
hans uppsyn är dyster och frånstötande. Han
har mycken personlig bravur, men äfven han
saknar kunskaper. Det är således visst icke
någon god General, och högst hvad man kan kalla
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
