Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Kuopio till Viborg. Av P. O. Barck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fr ån Kuopio till Vi borg
Av P. O. Barck
EN nationella väckelserörelsen i
adertonhundratalets Finland satte kulturarbetet
som ett av sina främsta mål. Det berodde
inte bara på att det finska språket ända
fram till seklets sista årtionden intog en
undanskymd ställning i bredd med svenskan och
man därför måste inrikta sig på att i första
hand ge det nationella medvetandet en egen
röst. Det berodde även på att Finland
saknade politisk rörelsefrihet och att de
nationella ambitionerna av nödtvång måste välja
mera neutrala uttrycksformer.
Bildningsarbetet bland folkets breda lager var en primär
uppgift. Samtidigt fann man genom ökade
insatser på kulturlivets olika områden en
naturlig stimulans för sitt självmedvetande
och kunde inför omvärlden redovisa sina
tillgångar utan att riskera de komplikationer
med det ryska kejsarriket, som voro
välbekanta ända sedan Adolf Ivar Arwidssons
dagar.
Den stora kulturbärande linjen i Finlands
nationella historia har man i dessa tider
alldeles särskild anledning att stanna vid.
Under självständighetstiden har den alltför ofta
drunknat i en trångsynt nationalism,
uppburen inte bara av den politiskt aktiva
studentungdomen, utan mer eller mindre av
hela den bildade klass, som fått sin
uppfostran i en atmosfär av storfinskhet och
språkfanatism. Här har skett en
nedvärdering av idealen, som inte bara drabbar
Runeberg och Snellman, utan ännu mera
omedelbart de kultursträvanden, vilka i
demokratisk anda företräddes av
åttiotalsradikalis-men och den ungfinska kretsen kring
Päivä-lehti.
Det var ur denna brytningstid de
progressiva krafter växte fram, som under
ofärdstiden blevo en tillgång både för motståndet
mot det tsaristiska förtrycket och för den
organiserade arbetarrörelsen. Men
inbördeskriget slog sönder kontinuiteten i
utvecklingen och under självständighetstiden blir
den strömning allt starkare, som står
främmande för den demokratiska
kulturtraditionen och vill stänga fönstren västerut. Även
om motsatta tendenser funnos och försökte
göra sig gällande, även om den officiella
orienteringen på trettiotalet blev nordisk,
kan man inte komma ifrån att den
nationalistiska suggestionen på ett ödesdigert sätt
inverkat på den politiska och kulturella
utvecklingen i Finland fore det andra
världskriget.
Vilka tillgångar vårt land äger i
adertonhundratalets kultursyn, i dess bildningsideal,
i dess litteratur och konst, har man under
de sista krigsåren blivit påmind om genom
två litteraturhistoriska arbeten, nämligen
Greta von Frenckell-Thesleffs biografi
över Minna Canth, utkommen till
författarinnans hundraårsminne, och Erik Ekelunds
grundliga studie om Jac. Ahrenbergs liv och
litterära produktion. Det förstnämnda
arbetet har dessutom fått ett upplysande
komplement i de brev av Minna Canth från åren
1860—97, som utgivits i en samlad edition
på finska.
Minna Canths utveckling visar på ett
mycket talande sätt de svårigheter de finska
kulturpionjärerna och framför allt en ny
kvinnogeneration hade att kämpa med. Hon
kom från enkla förhållanden och hennes
makes tidiga död lämnade henne ensam i livet
med sju barn. Men det fanns sega tågor i
henne och hon visade egenskaper som
tillhöra de bästa och livsdugligaste hos Finlands
folk. Berättelsen om hennes kamp för
tillvaron som butiksföreståndarinna i Kuopio är
i själva verket ett enastående kapitel i tidens
kulturhistoria. Redan som elev i det
nygrundade folkskollärarseminariet i Jyväskvlä hade
hennes intresse för samhällsfrågorna blivit
väckt och under sitt korta äktenskap gjorde
hon trots sin ungdom en betydande
publicistisk insats i två små landsortstidningar. Men
Greta von Frenckell-Thesleff : Minna, Canth. Ett hundraårsminne. Holger Schildts förlag.
Helsingfors. — Minna Canth: Kirjeitä Vuositta 1S60—i8çy. Utgivna av Irja Harmaa, Helle Kannila, Greta
Thesleff och Hilja Vilkamaa. Otava. Helsingfors. — Erik Ekelund: Jac. Ahrcnberg och östra Finland.
En litteraturhistorisk studie med politisk bakgrund. Söderströms. Helsingfors.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
