Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vitkonst. Av Ellen Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen Nor de n streng
S er v i ett från Flors M anuf acturie,
kallad Sweriges Wapn, 1748.
alstring och äntligen få den värdesatt»,
skriver förf. i brev 1942.
Hennes arbeten är också mest
personhisto-riskt och lokalt inställda, med ekonomiska
och administrativa inslag. I allmänhet
anförtror hon det konstnärliga omdömet åt
sakkunskapen, där hon också söker råd för en
del uttalanden i noterna. Klokt och försynt
skriver hon i »Svenskt duktyg i damast»:
»I dess första anspråkslösa skede befinner sig
ännu utforskandet av svenskt damastduktyg.
Ett flertal uppgifter vänta här på de forskare
av rang, som med den rätta begåvningen, de
rätta förutsättningarna och det rätta greppet
vilja gå till verket att helt klarlägga det
svenska damastduktygets historia.» — Men
just genom de gränslinjer som hon för sig
själv anspråkslöst ställer, har en mycket
värdefull början blivit gjord, en ny
forskningsled öppnad och utstakad med de många
arbeten hon redan har hunnit med och genom
dem hon handlägger och planlägger.
De förnämsta är: Svenskt duktyg i damast
(Norstedts 1938), Duktyg från Vadstena
(Norstedts 1939) och Kunglig borddamast
(Norstedts 1941). Jämsides löper en tät serie
artiklar i fackpress och tidskrifter. En av
dessa: Kungl, damast från Flors Manufacturie,
Hälsingland ingick 1941 i Ord och Bild.
Hedvig Eleonoras duktyg och en specialstudie
om Flor är under arbete. Och där bredvid
sysslar hennes tankar med planer på en
utställning av kungl, svenskt duktyg av
svenska märken som krön på de utställningar
hon förut har ordnat landet runt.
Hennes två senaste större arbeten på detta
område är monografier, det ena mer
nationalekonomiskt, det andra mer personhistoriskt.
»Kungl, borddamast» har varit lätt att
studera, tack vare allt material i
slottsarkivet. Och vad gäller själva utövningen av den
verksamhet, som kom till stånd på kungens
befallning, har Kommerskollegium och
Statskontoret varit givande källor, skriver förf. i
nämnda brev.
När sagda verksamhet 1706 nedlades i
brist på ledare »står den som en isolerad
företeelse, en bragd», kortvarig men
banbrytande. Först trettio år senare kom Flors
Manufacturie i Hälsingland till stånd (1729—
1845)-
I »Duktyg från Vadstena» möter i namnet
Vult von Steyern den personliga kraften från
tre generationer, som så stödde och ledde,
utvecklade och omdanade »Vadstena
Cammar-duks och Finare Linne Fabrique» (1753—
1778) till ett damastväveri (1778—-1853) av
den höga rang att Vadstena blev en, förut
utmärkt, nu lysande punkt i Sveriges textila
geografi. »Vadstenafabrikens tillverkningar»
— skrevs det redan 1793 — »tävla i styrka
och fägring med de bästa utländska.» Därtill
hade den eget linrederi. En för forskningen
viktig detalj infördes i datering och signering
tyvärr dock ej genomgående.
Men Vadstena fabrik stod inte bara
självständigt högt. Den bildade skola. Många är
de dama stvävare som härifrån utgick och sedan
från egna verkstäder gjorde sina namn kända:
mästarna Boberg i Norrköping, Pettersson &>
Lindström i Vadstena, Björkegren i
Norrköping, Gustafsson i Vadstena, Hellgren i
Örebro och — med honom som mellanlänk —
godsägare Widlund på Tranjerdstorp — vår
nu också förnämsta kännare av damast, som
han med aldrig svikande säkerhet tidsmärker
och värdesätter. Varhelst duktyg från dessa
förnämliga vävare påträffas, blir betyget
alltid det för fin damast tekniskt fyrfaldiga:
jämnt — tätt —■ fast — glansigt.
När därför Vadstenafabrikens sista ledare
major Henric Vult von Steyern 1843 av
åldersskäl drog sig tillbaka och verksamheten
därmed upphörde, kunde han inte bara se tillbaka
på ett ståtligt förflutet utan också framåt
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
