Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vitkonst. Av Ellen Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitkonst
mot en nationell utveckling i den vita trådens
tjänst och till dess och rikets ära.
Den tredje boken — kronologiskt den
första ■—• är helt olika upplagd, som allmän
översikt: Då »Kunglig borddamast» mest
innehåller text, »Duktyg från Vadstena» i
jämn fördelning text och bilder — dessa
utsökta, tack vare en ny fotograferingsmetod —
är »Svenskt Duktyg i Damast» ett ståtligt
bildgalleri, fast förf. anspråkslöst kallar den
ett bildhäfte. Som katalog till detta bildgalleri
tjänstgör dels mycket korta kapitel framför
varje ny lokal grupp, dels noter under
bilderna som upplyser om mästare, stilart,
ursprunglig och nuvarande ägare av duktyget.
Och här är det vi möter »de gamla vävarna»,
förutom de redan nämnda mäster Gäfverberg
i Gävle och Bergmark i Ljusdal. De flesta av
dem tillhörde den klassiska perioden med
s. k. simpelrustning. Under 1800-talets
första del, då »apparater för lättnader för
vävaren» infördes, intar rådmanskan Stenbergs
verkstad i Jönköping en förnämlig plats,
med allt »vad som högt lyfter ett yrke» (1830
—1883). Och från sydvästliga Sverige bör ej
glömmas Wesslaus verkstad i Göteborg,
Kallebäck och Almedahl (183g—1850) och
verkstäderna i Västergötland, Källäng,
Kin-nebacka och Almedal (1845—1911). Ej heller
den privata verksamhet som utövades på
svenska herresäten och Adelsnäs (1810?—
1883) ger ett fint prov på.
Liksom — frånsett det kungl, initiativet
— Flor med en damastutövning »aldrig
överträffad i vårt land» går i spetsen för denna
stolta rad av väverier och vävare, så
avslutas den värdigt av godsägare Widlund på
Tranjerdstorp, som ännu i våra dagar
förnämligt uppehåller gamla traditioner. Men
ett följande kapitel talar om att det ännu
finns »Damastduktyg av hittills okänt svenskt
ursprung». Det sporrar till forskning och
manar till hjälp.
Med några praktfulla heraldiska
undantag — ej minst från Flor — är även i de
svenska vävarnas målning med den vita
tråden blomstervärlden förebild, naturlig
eller stiliserad. »Från utländska, utan allt
tvivel sachsiska mönsterförebilder, frigjorde
man sig aldrig; en uppdelning i bård och
mittelparti samt med få undantag en floreal
ornamentik kännetecknar det duktyg, vilket
från och med 1698 och t. o. m. nuvarande tid
utgår från svenska manufakturen.» »Aldrig
frigjorde sig»! Hur skulle man så ha kunnat
Serviett, »Glädjens blomster»,
komponerad av A nnaW etter gr e n-B ehm.
Konstnärlig typ.
Vävd på ig20-tatet av C. G. Widlund,
Tranjerdstorp.
eller velat? Hos ett folk där blommor
tillhörde känsla och sång, i en tid, då
stilriktningarna och blomstervärlden kom
synnerligen väl överens -—- ej minst inom den
till-lämpade konsten och i ett land där
blomsterfursten levde och lärde. Och vad kunde
väl ha uppvägt den uppdelning i bård och
mittelparti, som samlat och dekorativt ger
»det floreala» hållning och stil? Riktigare
säger också förf. å annan plats: »att göra
sig förtrogen med den svenska damasten,
sådan den fördes fram till 1800-talets mitt är
som att vandra i en svensk lustgård».
Sakligare kunde hon ej ha uttryckt det. Ej
heller mer sporrande för svensk textilkulturell
forskning.
Hur kan det då komma sig att en
företeelse så i hög grad präglad av svenskhet,
konst och kunnighet, så länge har blivit
ouppmärksammad, under det att en äldre, folklig
vävnadskonst så framgångsrikt har hägnats?
Kanske just därför. Kanske emedan »den
aldrig smälte in och blev ett med vår
folkkonst». — Lyckligtvis! — »Den», fortsätter
förf, »behöll alltid något av hög och stark
egenart». Kanske ock emedan damasten från
början uteslutande gynnades av hov,
högadel och patricier, och förblev de högre
ståndens egendom och bruksföremål ?
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
