Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Dikteren på dødsleiet. Av Eugenia Kielland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dikter en på døAsteiet
Dagene og nettene før den 12. juli var
gatene rundt hans hus sorte av folk av
alle Stender som ville vite hvordan det
gikk ham, folk som kjente at de måtte være
nær og følge ham fra time til time til det
siste. Da han var død, gikk det dag efter
dag en strøm av mennesker gjennom hans
rom. Mødre løftet sine barn opp for at de
skulle se Henrik Wergeland.
En gyllen solnedgang efter den korte
livsdag. En dag i storm og sol og
fruktbar-gj ørende regn, til velsignelse for Norges
land dengang og alltid.
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
