Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Om fyrtiotalets svenska konsthistoria. Av Oscar Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om fyrtiotalets svenska konsthistoria
dekorativa sextonhundratalsskulpturen har
blott till spridda delar blivit förutskickade
men skola, enligt hans försäkran, snart
publiceras i sin helhet samtidigt med hans
beundransvärda rekonstruktion av Makalös’
forna prakt. Axel-Nilsson har under årens
lopp djärvt angripit en rad gåtfulla
monument även utanför sitt specialområde och
kastat ljus över dem; den hittills fullständigt
isolerade »vädersolstavlan» i Storkyrkan har
exempelvis fått sin upphovsman utpekad —
Urban Målare.
Fil. dr Bertil Waldén, som visat prov på
formal karakterisering av ovanlig
träffsäkerhet, har tagit på sin lott att bestämma den
karolinska barockskulpturen och dess
centralfigur Nicolaes Millich. I Waldéns
tolkning framstiger denne på vår konsthistoriska
seen som en huvudmästare med anspråk på
att vara inledaren till den monumentala
stilen i Sverige. Detta går stick i stäv mot af
Ugglas’, Roosvals och Josephsons hittills
gällande mening. De ha placerat den
betydligt senare Bernhard Fouquet som sådan
föregångsman.
De två sista århundradenas konst har under
fyrtiotalet behandlats i ett flertal
specialmonografier och större översikter, flera av
de förra utgivna som doktorsavhandlingar.
För adertonhundratalets del förtjänar bland
allt detta Sixten Strömboms arbete om
Konstnärsförbundets verksamhet att framhållas
samt även en hundraårsöversikt av Ragnar
Josephson. Beträffande vårt eget sekel
intresserar vad som kommit till uttryck av
fil. dr Ragnar Hoppes och fil. lie. Folke
Holmérs fina uppfattning om den moderna
konsten.
Arkivet för dekorativ konst och Registrum
iconographicum äro två akademiska
forskningsinstitutioner, som här inte böra glömmas.
Det förra är Ragnar Josephsons skapelse och
existerar i nära anslutning till dennes
professorsstol i Lund. Med sin rika samling
originalskisser — nu omkring fyra tusen nummer
•— till monumentalverk i nordiskt måleri
och skulptur har arkivet visat sig erbjuda
utmärkta möjligheter för fördjupade
konststudier. Redan grunda sig två viktiga
publikationer ytterst på dess material, Josephsons
redan omnämnda Konstverkets födelse och
Svensk konstkrönika under hundra år (1843—
1943), den senare en veritabel de
konstnärliga initiativens bokfilm, sammanställd av
Sven Alfons och Bo Lindwall samt försedd
med en stilbehandlande sekelresumé av
Josephson.
Registrum iconographicum är upprättat
av Johnny Roosval och sorterar under
Bergska institutet vid Stockholms högskola.
Registret är under ständig tillväxt och erbjuder
f. n. 4 500 exempel på viktiga ikonografiska
motiv, framför allt i den religiösa bildkonsten.
Det innesluter även ett kartotek över
ikonografisk litteratur i de större svenska
bibliotekens ägo. Samtidigt kan en konsthistorisk
skriftserie nämnas, som från 1942 utges från
Bergska institutet under titeln Opuscüla
academica ad historiam artis pertinentia —
även den med Roosval som initiativtagare.
En alltmer finfördelad specialisering har
ägt rum hos det vetenskapliga intresset för
nyttokonsterna. Silversmide, keramik,
glastillverkning o. s. v. utgöra numera särskilda
problemområden, företrädda av var sin rad
representanter. Studiet har relativt snabbt
banat sig väg från en närmast
hantverkshisto-risk ståndpunkt till en avancerad
konstvetenskaplig orientering, oftast genom iakttagelser
i den »stora» konsten. Det pågår även ett
omfattande arbete med att jämföra de olika
konsthantverksgrenarna sinsemellan.
Docent Carl Johan Lamm samt fil.
doktorerna Agnes Geijer och Ingegerd Henschen
ägna sig åt textilkonsten. De två damernas
forskningar beröra företrädesvis äldre svenskt
material under det att Lamm uppehåller sig
vid antika varor från fjärran länder.
Ingegerd Henschen disputerade 1942 på en
vittomfattande avhandling om vårt tygtryck
t. o. m. sextonhundratalet och är nu besluten
att inom en inte avlägsen framtid publicera
det fortsatta forskningsarbetet, som berör
frihetstidens och senare epokers tryckta
textilier. Om historiskt silversmide har framför
andra af Ugglas producerat sig. Bland
verksamma företrädare för en yngre
forskargene-ration må här nämnas Gustaf Munthe, Carl
Hernmarck och Åke Stavenow. Folke
Hol-mér är sedan länge sysselsatt med
undersökningar av medeltida svensk järnsmideskonst
och resultatet härav avvaktas med berättigade
förväntningar.
En mindre, svensk konsthistoria för
skolbruk av Romdahl, två desto omfångsrikare
sådana av Cornell och Lindblom samt
förhandslöfte om ytterligare en från docent
Aron Borelius i Lund har plötsligt
tillfredsställt ett länge förnummet behov av en
historik över konsten i Sverige. Den vitt skilda
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
