Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Dalmålningar. Av Gerda Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gerda Boethius
Rättviksmålning, Marnas,
Svärdsjö.
Dr akterna tagna ur en modetidning från
1820-talet.
som vi med de gamla dalmålarna kalla
kurbitsmålning, i viss mån en motsvarighet
till vad norrmännen kalla rosmålning, ett
ord som vi lånat in i sen tid, men som av
ålder aldrig använts om dalmålning. Det
är i detta bondemåleri inte fråga om en
valhänt efterbildning av den mera
naturalistiska ornamentiken. Det är en genialisk
stilisering som får sin ädlaste utformning
hos leksandsmålarna och växer till en
makalös prakt blomma, som allt högre »gror, blir
kunglig och stor, en alla gurkornas gurka
från landen där solen bor». En stram,
säker och pregnant stil uppstår, som har
mycket gemensamt med folkets eget kynne.
Den dekorativa rikedom dessa målare
förmått utveckla är nästan överväldigande.
Och de ha många strängar på sin lyra från
den strama klassiskt fasta äldre
leksandsstilen, där Winter Carl Hansson är en av
de stora nydanarna, till Rättviks flödande
först mera rokokomässiga eleganta
väggfält till dess rika måleriska slutfas, där
kurbitsen löses upp i ett oändligt flödande
rött guldregn och figurerna till slut bli en
bisak i den rika blom världen. Färgskalan
är också lika livligt nyanserad och flera
skolor och riktningar kunna urskiljas.
I fyra medryckande kapitel ger
Svärdström glimtar ur dalfolkets historia,
redogör för de litterära förlagorna och ger ett
flertal notiser om äldre litteratur och om
förekomsten av målningar före dalmåleriets
tid. Han stannar där också inför Karlfeldts
förhållande till dalmålningarna.
Inledningsvis får Karlfeldt den oförtjänta äran
av att ha format ordet dalmålning, emedan
det ej fanns upptaget i Sv. Akademiens
ordbok innan »Dalmålningar på rim» utkom.
Slutsatsen är felaktig. Det var den gängse
benämningen i Dalarna, som Karlfeldt
upptog. Inte heller har hans dikt
Kurbitsmålning i Hösthorn givit impulsen att
mera allmänt benämna dalblommor
kurbits; det användes av gemene man i
Dalarna som benämning på blomdekor på skåp
och tavlor långt före Karlfeldts dikt. Han
har inte heller »upptäckt» dalmålningarna,
men han har tvivelsutan bidragit oändligt
mycket till att popularisera måleriet och
hållit intresset för det levande, även om
man nog måste säga att det istället var
dalmåleriets stora popularitet på 90-talet som
bidrog till den snabba förståelsen för
Karlfeldts originella dikter. Det var nämligen
redan då dikterna utkommo länge högt
skattat i vida kretsar och dalmålningar hade
länge utgjort många hems mycket värderade
prydnad. Karlfeldts förhållande till
dalmålningarna kan närmast betecknas som
en fas i hans ständigt återkommande lust
att dölja sig bakom en diktad person eller
värld. Det är därvid av största intresse att
Svärdström kan bevisa att skalden ej
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
