Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Det senaste decenniets religionshistoriska forskning i Sverige. Av Geo Widengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geo W i ei en gr en
piellt sett byggt på de evolutionistiska
grundsatserna, icke nu är benägen att avvika från
dessa är helt visst intet att förvåna sig över.
Det är emellertid heller icke förvånansvärt att
denne forskares i många hänseenden
monumentala verk Geschichte der griechischen
Religion (i941) från den internationella kritiken
med allt erkännande av dess stora värde som
handbok mötts av en skarp kritik, när det
gäller förf:s grundåskådning. Den bekante
holländske religionshistorikern van der Leeuw
har sålunda ytterst kraftigt vänt sig mot
Nilssons tes att massan är bäraren av den
religiösa utvecklingen, en sats som är
ledmotivet också i Nilssons Creek Populär Religion
(1940). Van der Leeuw påpekar att en
framställning av grekisk religion, som lämnar
åsido de stora diktarna som väsentliga
faktorer för den religiösa utvecklingen måste bli
helt missvisande. Den historiska och
metodologiska inledningen till Gesch. d. grieeh. Rel.
har som van der Leeuw framhåller en avgjort
rationalistisk prägel. Trots allt vad den
moderna forskningen, som jag här starkt
betonat, gjort för att uppvisa mytens rituella
bakgrund, kontrasteras hos Nilsson mot
varandra kult och myt som helt motsatta
storheter. Ja, Nilssons litteraturförteckning
saknar helt och hållet de arbeten i vilka den
rituella myttolkningen framlagts. Man skulle
till denna kritik vilja foga den erinran att
förf., när han redogör för vad han kallar
»den primitiva religionen» helt utelämnar en
framställning av höggudstron. Den mindre
väl initierade läsaren måste därigenom få den
uppfattningen att någon höggudstro icke
existerar hos naturfolken. Säkerligen är det
högeligen på tiden att en från evolutionistiska
förutfattade meningar fri forskning griper
sig an även med de klassiska religionerna.
En god utgångspunkt erbjuder i detta
hänseende engelsmannen A. B. Cooks verkligt
storslagna Zeusforskningar.
Vi ha sett att den yngre generationen av
svenska religionshistoriker, som nu
dominerar forskningen i vårt land, under den
intimaste kontakt fr. a. med den anglo-sachsiska
forskningen medvetet arbetat sig bort från
det stela evolutionistiska schemat. Säkerligen
ligger förtjänsten att så blivit fallet till största
delen hos vår främste religionshistoriker, Tor
Andræ, vilken under sin lärargärning både i
Stockholm och Uppsala skarpt kritiserade
evolutionismen och som i sina arbeten klart
tagit avstånd från flera av de
evolutionistiska dogmerna. Det gäller att med klart
aktgivande på metoden följa ännu mer
konsekvent i hans spår.
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
