Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Joseph Bédier. Ett forskarporträtt. Av Karl Michaélsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Mich a ëlsson
det, har författaren hopat nog explosivt
stoff för att den lärda världen ännu skall
.genljuda av explosionen. Det är en attack
på den Lachmannska metoden för
textutgivning, ett försök att rasera teorin med
stamträdskonstruktion efter gemensamma
fel i olika manuskript, och att ersätta
denna konstruktion med principen att
bygga utgåvan på ett s. k. basmanuskript.
Professor E. Walberg har ägnat de olika
principerna en kritisk granskning i
Zeitschrift für romanische Philologie, 1931, dit
den intresserade hänvisas, liksom till ett
par sidor i professor Långfors’
minnesteckning i Neuphilologische Mitteilungen 1940.
Den sistnämnde slutar sin granskning av
de båda systemen med följande
salomoniska dom: »Båda systemen lämna plats
för utgivarens smak och intelligens, ingen
kastar över bord den mänskliga
intelligensens dyrbaraste beståndsdel:
omdömesförmågan.»
Under de fyra krigsåren 1914 till 1918
lämnade Bédier sin undervisning och
arbetade på franska krigsministeriet. Utom
en del artiklar kvarstå som minnen från
denna tid två broschyrer från 1915: Les
Crimes allemands d’apres les témoignages
allemands och Comment l’Allemagne essaye
de justifier ses crimes. Det saknar icke sitt
intresse att efter trettio år läsa om denna
samling krigsdokument. De äro utgivna
med samma filologiska noggrannhet och
kritik som vilken litterär eller annan text
som helst, vilken blivit föremål för Bédiers
studier. »Jag har velat», säger författaren,
att läsaren här »endast skall finna
dokument, vilkas äkthet genast faller i ögonen,
om han har några ögon, liksom deras
skändlighet genast skall röra hans hjärta, om
han har något hjärta.» Patrioten Bédier
förföll aldrig till blind nationalism, redan
hans vördnad för fakta och filologiska
stringens förbjödo något sådant. Han var
traditionsbunden, men han ställde sig
exempelvis på »dreyfusardernas» sida under
tiden för »L’Affaire»: att vilja påstå att
»bordereauen» var Dreyfus’, då den bar
Esterhazys handstil räckte för att bringa
den tränade manuskripttolkaren och
filologen över på den kanten, bortsett från alla
personliga hedersbegrepp av mänsklig
natur.
Bédier ägde ingen omedelbart intagande
personlig charm, intet ytligt bländande,
intet sydländskt översvallande. Han var
korrektheten personifierad,
utomordentligt artig, en något kall artighet kanske,
men lika mot alla. Hans yttre
traditionsbundenhet avslöjades redan i hans stil.
Det har sagts, att han var mycket fransk
även i det avseendet, att han gjorde en
sträng åtskillnad mellan litteraturen och
livet, och vederbörande får det infallet att
tänka sig vad resultatet skulle blivit om
Tristan och Isoide kommit på visit hos
Bédier, som så lysande skildrat deras
kärlekssaga. »Han skulle ha visat dem på
dörren: en respektabel person tar inte emot
ogifta par.» Utan att vilja diskutera den
bisarra idén att låta Tristan och Isoide
uppvakta sin siste levnadstecknare, måste
man konstatera, att de nog skulle känt sig
föga hemmastadda i Joseph Bédiers
korrekta salong och under hans kritiska blåa
ögon.
Skruplerna, pliktkänslan, kanske slå en
mest i Bédiers karaktär. Då Collège de
France kallar honom till sin ledare, sköter
han detta uppdrag mycket hedersamt,
fastän det torde varit en börda för honom,
som tycktes föga ägnad för administrativa
värv. Han lärde sig bokföring, han som
avskydde dylika ting. Han lade ned oerhört
mycket arbete på Franska Akademins
lexikon — sedan 1920 hörde han till »de
odödligas» krets.
Hans skrupler göra honom blyg, tafatt.
Han ställer stora krav både på form och
innehål], men lyckligtvis för honom —
liksom för oss — godtar han endast det
fullgångna; orden komma aldrig för att
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
