Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Några grunddrag i August Strindbergs andliga struktur. Av Walter A. Berendsohn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walter A. Berendsohn
av Swedenborgs begrepp], och varför förakta
sinnen vi fått? Jag är naturalist-ockultist,
realist, och flyger ej, emedan jag icke fått
vingar och inga behöver.»
Det skall här inte bestridas att Strindberg
efter Inferno-krisen är bunden vid det
hinsides, så att hans andliga värld
bestämmes också av religiösa element, vilka utöva
inflytande på hans livsföring. Han skriver
till exempel 1910: »Jag begagnar min
bibelkristendom till invärtes privatbruk för att
tämja min något förvillade natur, förvülad
av den veterinärfilosofi och djurlära
(darwinism) i vilken jag som student
uppfostrades ...» Det hinsides är alltså en
verklighet för honom, men det är dunkelt,
vacklande, ofta skrämmande och
nedtryckande som den jordiska tillvaron själv,
mången gång lugnande och lockande därför
att det lovar befrielse från det jordiska
eländet. Men det är ingalunda mystikerns
obetingade, lyckliggörande, absolut
bindande visshet, som lyser upp hela
tillvaron.
*
Det faktum att Strindberg är för
rationalistisk och realistisk för att någonsin bli
mystiker leder till frågan om hans
förhållande till det vetenskapliga tänkandet. Han
nådde ju utan tvivel på 70-talet i sin
ställning som bibliotekarie snabbt några
vetenskapliga framgångar, medan vid slutet av
hans liv flera vittnesbörd finnas om en
förfärande dilettantism —- en motsättning som
kräver att uppklaras. Strindberg har en rad
egenskaper som man skulle vilja tillönska
mången forskare, modet att som pioniär
intränga på outforskade områden, spårsinnet,
arbetsförmågan, fliten att befordra stora
mängder av okänt material i ljuset, i varje
enskilt fall en ledande tanke som
bestämmer insamling och ordnande. Därpå vilar
till exempel värdet av hans kulturhistoriska
arbeten över de fredliga bedrifter som
utfördes av karolinerna, 1700-talets krigsfångar
i Asien, och som han ställer i motsats mot
Karl XII:s krigiska äventyr. I »Gamla
Stockholm» och »Svenska folket» gäller det
att framhålla ett stycke folkhistoria mot
konungarnas traditionella historia (Geijer).
Även skildringen av böndernas liv i »Bland
franska bönder» kan man betrakta under
denna synvinkel, inriktningen på folket,
även om den är mycket mera
journalistisk. Men det kan ej förnekas att alla
dessa pioniärarbeten dock för vetenskapen
äro tämligen kritiklöst hoprafsade samlingar
av råämnen. Emellertid kunna ju även
dilettanter göra vetenskapen hjälpsamma
tjänster.
Strindberg saknar den vetenskapliga
forskningens egentliga grundval, det
obetingade fasthållandet vid sanningens idé,
som är ett mål. Vetenskapen är den
oändliga uppgiften att närma sig detta mål.
Vägen är en oupphörlig förnyelse och
förbättring av metoderna, för att undvika
misstag och utskilja felkällorna och så
komma ett stycke framåt. Vetenskapen
fordrar ett mycket högt mått av beständigt
vaken självkritik.
Strindberg känner inte något fast och
orubbligt sanningsbegrepp. Redan hans
första drama av stort format hade
ursprungligen titeln »Vad är sanning?» Däri handlar
det i första linjen om den religiösa
sanningen. »Var ligger sanningen han sökte?
frågar man», heter det i slutet av
»Tjänstekvinnans son». »Den ligger här och där i
de tusen tryckta sidorna, sök upp dem,
samla dem och se efter hur de kunna
sammanfattas; se efter om de äro giltiga längre
än ett år, då därtill fordras ett flertals
erkännande. Och glöm ej att sanningen icke
kan finnas, emedan den befinner sig som
allt i en beständig utveckling.» Dessa
meningar hänföra sig redan till sanningen
i alla frågor som författaren ger sig in på i
detta verk. Diktaren överförde så
småningom detta tvivel på alla områden, även den
vetenskapliga forskningen, därför att han
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0094.html
