Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna L en ah Elgström
1700-talet flera tusen salzburgare, förföljda
för sin tros skull, slogo sig ned.
Det är detta vi europeer sällan minnas men
borde ihågkomma innan vi döma amerikansk
idealism som ytlig eller fariseisk. Även om
dess yttringar kunna tyckas oss naiva och
opsykologiska, stiger den amerikanska
idealismens tradition ur det mest medvetna försök
som gjorts i mänsklighetens nyare historia att
lägga liv och samhälle till rätta efter sannare
och rättfärdigare linjer än i den gamla
världen. Pilgrimers, puritaners, kväkares och
mähriska bröders efterkommande kunde, hur
»världsliga» de än kanske med tiden blevo,
dock aldrig fullt glömma detta arv av ansvar
— i synnerhet som medvetandet därom
ständigt hölls vid liv genom ankomsten till
Amerika av den ena skaran politiska och religiösa
flyktingar efter den andra genom tiderna.
*
Sida vid sida med de religiösa drömmarna
och de politiska rebellerna landade dock under
århundradenas lopp ofta en helt annan sorts
människor på den nya världens kust,
lycksökare och guldsökare, sådana som de
äventyrare, vilka en gång grundat den första
kolonin i Amerika. Det är på sätt och vis
symboliskt, att Virginia i tiden var före
puritanernas »tabernakel». Ty bredvid draget av
puritansk idealism ligger som en tvillingkärna till
amerikansk mentalitet •—- »amerikanismens»
dubbelrot — det djärva gränsridarelynnet,
som varken begär eller ger nåd och är sin
egen laglösa norm.
Vad tiden led, kom denna anda att
alltmera dominera i den nya världen. I och med
den merkantilistiska aerans inträde var den
klassiska puritanidealiteten praktiskt taget
avverkad; då Boston blev kronkoloni år 1686,
avslutades också formellt puritanernas försök
att bygga »de rättfärdigas samhälle».
Den tid var redan inne då begreppet
människan som evighetsvarelse skulle efterträdas
av begreppet människan som förvärvsvarelse,
»the Economic Man.» Staten, som enligt
1600-talets radikala religiösa tänkare borde vara
en pakt mellan styrande och styrda för att
främja Guds vilja på jorden, blev mer och
mer en polismakt, avsedd att skydda »the
Economic Man’s» äganderätt. Ju större
intressen i samhället — »a stake in society» —
han hade, ju naturligare var det att han
ansågs ha allt att säga till om i detta samhälle
och över andra människor, vilka ägde mindre
än han.
Denna allmänna tendens i världen
utvecklades snabbt till fulländning i Amerikas
gynnsamma jordmån. Lägger man samman
puritanköpmännens nedärvda övertygelse att
framgång i affärer var tecken på Guds nåd
med fribytarementaliteten hos
emigrantenpionjären, som funnit stugan för trång i
Europa och gett sig i väg till vidderna därute i
den nya världen, har man i stora drag den
amerikanska businessandan klar och färdig
redan i 1700-talets Amerika.
En av den franska fysiokratins
representanter, den sympatiske resenären, farmaren och
författaren Hector St. John de Crèvecæur
(1735—1813) ger i sina »Letters», vari han
skildrat Mellankoloniernas och
odlingsfrontens nybyggare, ett fängslande uttryck för
vad den nya världens vidare förhållanden
och friare luft betydde för immigranterna från
den gamla: »En europé», skriver han hänfört,
»växer härute; han begriper att hittills har
han aldrig levat utan blott vegeterat. Nu
känner han sig som en man, ty han behandlas som
en sådan. Han glömmer sin träldom hemma,
hans hjärta sväller av den nya friheten och
lyftes av de tankar som konstituera en
amerikan.» Det sista är intressant, ty det visar
att det var befolkningen i »the backcountry»,
bakom det av engelskt inflytande behärskade
kustlandet, som först kände sig som
självständiga amerikaner, fientligt stämda mot de
intrång, som moderlandet gjorde på deras
nya frihet. Vernon Louis Parrington
skriver också i den första volymen av »Main
Cur-rents of American Thoughts», att det var
detta pionjärland, vartill nybyggarna
drogos, sedan de funnit kustlandet redan
upptaget, som »bildade den tråd, vilken
sammanhöll de inbördes stridiga tretton kolonierna
vid tiden för revolutionen 1776».
En av dess främsta kämpar, John Adams,
yttrade också en gång på sin ålders dag, att
»den amerikanska revolutionen var
fullbordad därborta innan revolutionskriget begynte.
Revolutionen skedde i folkets hjärtan och
sinnen.»
De säregna amerikanska villkoren hade
hunnit utbilda en ny människotyp, vilken
småningom blev allt mera medvetet
ameri-rikansk d. v. s. demokratiskt sinnad. Den
ekonomiska frihet och expansion de
amerikanska vidderna möjliggjort utbildade en
amerikansk liberalism, märkt av kraftig, ja, otyg-
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0158.html
