- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
138

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anna L en ah Elgström

smittelse, som påminner om de heliga
gudsmännens avsky för den gamla världens väsen,
fick som bekant på 1820-talet ett politiskt
uttryck i Monroedoktrinen. I dess
immunitetsförklaring existerade USA länge liksom under
en glaskupa, innesluten i sitt eget klimat av
gammaltestamentligt puritansk
självrättfär-dighet, upplysningstidens ideer med tonvikt
på fysiokraternas och naturrättsfilosofernas
åskådning, och i8oo-talsimmigrationens, av
pionjärvillkoren alltmera uppodlade »rugged
individualism» — »the coonskin-democracy»
— i Västerns djup.

Ty fast immigranterna inte längre kommo
för att uppbygga »Guds sanna
tabernakel» i den nya världen, utan för att söka
gods och guld, framgång eller bara bröd,
ändrade det ingenting i deras
utgångsställning som flyktingar och rebeller, hastande
bort från fattigdom och förtryck i den gamla
världen med dess krig och klassfördomar till
det nya Kanaan, där amerikanismen
självmedvetet förklarade att »alla människor voro
fria och hade fritt initiativ, endast begränsat
av den egna förmågan».

Likt en löftets båge i skyn stod för dessa
fattiga invandrare utfästelsen om den fria
jorden. President Lincoln hade på 1860-talet
förnyat homesteadlagen, och färden gick
alltjämt västerut mot de ännu, så tycktes det,
outtömliga vidder, där en man med två tomma
händer kunde skaffa sig en framtid för sig
och sin familj. År 1860 räknade Amerikas
Förenta Stater 31 miljoner inbyggare —•
trettio år efteråt 62 miljoner. Bara från Sverige
emigrerade under fem år etthundratusen
människor, alla ledda av den optimism den
öppna odlingsfronten ingav varje man och
kvinna, vilken litade på sin egen kraft.

Men i allmänhet var det inte längre
närbesläktade folk, skottar, tyskar och
skandinaver, som kommo, utan slaver, öst- och
syd-europeer. En ström av främmande blod
flödade in i vildmarken men begynte också
stanna i de stora städerna och kom deras
invånaresiffror att svälla till det dubbla.

Vilket paradis måste inte ett sådant land
ha varit för Östeuropas feodalslavar,
ghet-tonas judar och Västeuropas proletärer!
Hemligheten med att USA, trots denna jättelika
immigration, endast jämförlig med
folkvandringarna, av människor från alla raser och
folk, så länge kunde bibehålla sin enhetliga
prägel av anglosachsisk kultur, var väl också
helt enkelt, att dessa immigranter intet högre

önskade än att glömma det gamla och bli
amerikaner med allt av frihet och rättigheter
de drömde att detta betydde.

I verkligheten blev denna rätt ofta nog
endast rätten att svälta ihjäl, friheten
djungelns frihet, där den starkaste vann och
»the Devil took the hindmost». Historien om
de fattiga immigranterna är ofta nog
historien om den mest brutala exploation, sedan
på 90-talet den fria jorden tagit slut och
massorna, vilka drömt om egen torva, funno
sig vara livegna löneslavar åt stora, egoistiska
företagareintressen.

*



Men just på gränsen till denna
brytningstid, innan drömmen om vidderna och deras
frihet alldeles försvunnit, ljöd en röst, som
starkare än någon annan amerikansk diktare
förut besjöng »det fria folket, som skulle ge
friheten åt världen». Walt Whitman är den
främste av den långa rad demokratins
förkunnare, som började med Roger Williams —
en fullödig representant för den amerikanska
idealism, vilken, sprungen ur
pilgrimstraditionerna, fostrats av Västerns vidder och dess
pionjäranda till en manligt stark och mild
känsla för och tro på människorna och deras
möjligheter. En amerikansk kritiker har sant
sagt att »om Emersons ryktbara Phi Beta
Kappa-tal av år 1857 var den amerikanska
litteraturens oavhängighetsförklaring
gentemot det engelska inflytandet, så var
Whitmans »Leaves of Grass» den första kanonen,
vilken avlossades i kriget för den amerikanska
diktens oberoende». I Whitmans främsta verk
strävade diktaren att, som han själv skriver,
»kläda sina ideer i tidens egen dräkt för att
på det sättet ge dem positiv verklighet,
genomträngande dem med den vilda stolthet,
den frihetens djärvhet, som behövdes för att
lossa det ännu ofullgångna, ännu icke
formade Amerikas själ från alla de vidskepliga,
kvävande, efterhängsna, antidemokratiska
banden med vårt asiatiska och europeiska
förflutna».

En av Amerikas främsta kritiker, Fred
Lewis Pattee, skriver om »Leaves of Grass»
och »Democratic Vistas» att »efter dem fanns
inte längre någon ursäkt för imitation,
dilettantism och 1’art pour 1’art. Tiden var inne
för en litteratur, genuint amerikansk till
både anda och form!»

Men amerikanarna på Whitmans tid, som
dominerades av den akademiska nyengelska

138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free