Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna L en ah Elgström
också att varken delstaterna eller den
federala regeringen med verklig energi sökte
etablera en enhetlig sociallagstiftning eller satte
i gång åtgärder för en på alla håll genomförd
samhällelig hjälp åt gamla, sjuka och barn.
Den amerikanska idealismen hade där i stället
ryckt in med sin individuella
hjälpverksamhet. Men ehuru den mer eller mindre räckte
till under normala förhållanden, kom den till
korta under kriserna med deras stora
lidanden för småfolket. Amerikas historia under
det förra seklet och de första dekaderna av
detta århundrade är också historien om hur
den ena kraftiga och hänsynslösa individen
efter den andra svingade sig upp i den
dödliga konkurrensen och skapade nya
möjligheter till värden och rikedomar, så stora att
man i USA sällan frågade efter deras kölvatten
av ruin och förintelse, där de och deras
rivaler förde krig mot varandra likt medeltida
rövarebaroner eller som inbördes stridande
kungar behärskade massornas och landets
framtida öden.
*
Från mitt eget första besök 1926 i USA,
då »prosperity »-tidens hektiska glöd ännu
upplyste det amerikanska samhället — ingen
visste då ännu att det var solnedgångens! —
bevarar jag i livligt minne den berusande
atmosfären av sorglöshet och optimism. Alla
drömde samma dröm om maskinålderns
lyckorike, som skulle lägga under sig tingen
och bringa lyx och överflöd inom de mångas
räckhåll. Amerika tycktes i färd med att lösa
fattigdomens problem -—■ eller så sade
åtminstone försäljarna av de miljoner aktier,
av vilka marknaden översvämmade. »The Big
Business» lånade ju pengar till hela världen,
för att denna värld skulle kunna köpa de
otaliga ting, den amerikanska industrin
tillverkade och sålunda skaffa denna industri
nya möjligheter undan för undan i en
guldkvarn, som förutsattes kunna mala runt i
evighet. Själva den federala regeringen var
bara, så förklarade en gång under denna tid en
regeringsmedlem för en exportör-kongress,
dess förläggare och advokat! Hela skaror av
utsända från den amerikanska
Handelskammaren sökte ständigt klotet runt efter nya
tillfällen till amerikansk kapitalplacering, och
hade amerikanska intressen väl fått fotfäste
någonstädes, fanns alltid Amerikas armé och
flotta till hands för att beskydda dem.
Det är alltså ingen överdrift att påstå att
på tjugotalet hade »Big Business» den fede-
rala regeringen så att säga på fickan.
President Roosevelt har också en gång sagt, att
två tredjedelar av industrin i början av
30-talet var samlad i händerna på endast några
hundra korporationer, ledda av några tusen
män.
Så kom krisen år 1929—33, då miljoner
människor råkade i drift på USA:s vägar i den
största arbetslöshets- och depressionsvåg dess
historia hittills skådat. Den hastiga
förändringen från idel optimism och
framgångsdyrkan till detta kaotiska elände betydde en
fruktansvärd andlig omvälvning för miljoner
människor. Man har talat mycket litet om
den självmordsepidemi, som under krisens
första år rasade i USA. Människor hoppade
från broar, tog gift eller dödade sig på andra
sätt för att komma från detta liv, som de
kände ej var värt att leva vidare, då den
materiella grundval av framgång och hög
standard, på vilken de byggt sin existens,
drogs undan deras fötter.
Men så småningom märkte man hos dem,
som orkade överleva den första shocken,
tecken till en helt ny orientering tillbaka mot
det amerikanska väsendets ursprungsflöden
av idealistisk vilja.
Särskilt under mitten av 30-talet kunde
man skönja symptom på en formlig andlig
uppruskning hos den stora massan.
Samtalen människor emellan rörde sig inte längre
bara på ytan; det verkade som om man
begynte inse att livets mål inte bara var att
ha »a good time» och flera bilar eller toaletter
än nästan. Denna nya insikt har frambragt
märkliga ting inom litteraturen och filmen
men framför allt på det sociala området. Den
»nya giv» med omärkta kort, som Franklin
Delano Roosevelt förklarade att ledningen var
skyldig att ge det amerikanska folket, har på
ett helt annat sätt än på ekonomins fält, där
den knappast kan sägas ha lyckats, förändrat
inställningen till samhällsansvar och på sätt
och vis samhällskontroll.
Redan Thomas Jefferson hade klarlagt att
den ena av de rättigheter han proklamerade:
individens rätt till egendom, kunde komma
att verka förkvävande på den andra:
individens rätt till frihet, och genom sitt försök
att balansera regeringsmakten mellan
delstaterna och den federala regeringen sökt
förhindra detta. Den andra av de stora
presidenterna, Abraham Lincoln, fick uppleva
hur konstitutionen i inbördeskrigets
fruktansvärda prövningseld delvis kom att svika sin
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0164.html
