Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Gustaviansk kavalkad. Två böcker och en utställning. Av Arvid Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Stålhane
crantz), sid. 136 under Bellmansporträttet,
P. Krafft d. y. (d. ä.), sid. 145, J. Årre (Olof
Årre), sid. 266, Arnold Schönberg (Anders),
och sid. 399 under bilden, Nälby (Mälby).
I den del av Gustavianskt, som behandlar
Gustav IV Adolfs regering hade man under
1808 väntat sig en bild av Gustav III:s staty
som den monumentala avslutningen på
krönikan om hans liv samt en notis om
avtäck-ningen, den sista gången Gustav IV Adolf
uppträdde vid en offentlig förrättning och
sista gången de finska landskapsfanorna
blandade sig med de svenska. Det finns många
äldre framställningar av stöden att välja på.
Högtidligheterna söndagen den 24 januari
vid stödens avtäckning äro utförligt skildrade
i en broschyr samma år av Lorenzo
Hammarsköld. Nordiska Museet bevarar ännu
närmare femtio av de målade runda skivor med
bilder ur Gustav III:s medalj historia, vilka
vid den av de kungliga och närmare 900
personer besökta bal och supé, som
borgerskapet avtäckningsdagen gav på Börsen,
voro utlagda på honnörsbordets »plateau»
kring en copia av den Sergelska stöden,
modellerad av Jonas Forsslund och senare,
gjuten i metall av Apelqvist, skänkt av
borgerskapet till Gustav IV Adolf. Några av dessa
målade bordsprydnader, som på sin tid
identifierats av Arvid Bæckström, kunde också
ha illustrerat bokfilmens relation av
händelserna den dag, då Stockholms vackraste staty
trädde fram i klassisk skönhet, en
guldglänsande Gustav-Apollo. Vidare en notis om
den middag den nyadlade Sergel samma dag
gav för de gamla gustavianerna, då han i sitt
skåltal liknade Gustav III vid »en stråle av
det eviga ljuset». Av de åtta sidor, som nu
beståtts Finska kriget, kunde gott en ha
sparats för kungastoden.
Slutligen må här nedan, även med risk att
det verkar småaktigt pedanteri, förtecknas
ett antal bilder och bildunderskrifter, som
tyvärr ha det felet att de föra läsaren på
villovägar:
Sid. 3j: »Trakten kring Katarina kyrka.»
Bilden tillhör en Collection des Prospects,
graverad i Augsburg efter Adam Perelies
stick i Suecia Antiqua före kyrkans brand
1723. Väderstrecken äro omkastade därför
att det är en tittskåpsbild och »trakten» kring
kyrkan fantastiskt vanställd. — Sid. 42:
Utsikt av Wäxiö I77r. De två 1740 nedbrunna
västtornen synas här i öster. Bilden är
således felorienterad. r77i hade kyrkan endast
en tornspira, som två år senare ersattes med
en tornhuv, ritad av Adelcrantz.
Sid. 82: »Trupperna paradera för konungen»
etc. Det behövs mycken fantasi för att
upptäcka några trupper. Kopparstickaren Olof
Jacobsson Årre har också kallat sin bild
»Kongl. Lägret» etc. Det Årreska sticket på
sidan bredvid, »Örlogsfartyg» etc., är
hämtat ur Chapmans berömda Architectura
Nava-lis Mercatoria. Bland det dussin fartyg, som
syns på bilden, finns möjligen två små
örlogsfartyg. Den stora fregatten är
Ostindie-fararen Prins Gustaf eller Cron Prins Gustaf
om 480 läster och 28 kanoner. Arbetet
behandlar ju endast handelsfartyg och några
kapare.
Sid. 99: Obegripligt varför den ofullbordade
skissen till von Numers stora
svartkritteck-ning av Hedvig Elisabet Charlottas
landstigning i Stockholm använts. Paviljongen och
bakgrunden äro här ej färdigritade och
figurerna oskarpa. — Sid. 104: Allt staffage,
både levande och dött, på Snacks teckning
av Gustav III:s återkomst från Finland 1775
är direkt kopierat från två kopparstick efter
Augustin de Saint-Aubins: La promenade
des Remparts de Paris. Borde anmärkts i
underskriften.
Sid. 10g: »Utsigt af en lustpark vid Medevi
helsobrunn», (1775). Denna akvatint, som
graverades av C. Acrel 1803 efter en målning
av Fahlcrantz, framställer icke någon park
vid brunnen, utan visar den »gouté» Gustav
IV Adolf bjöd brunnsgästerna på vid
dammen vid Medevi säteri, som ligger en dryg
fjärdingsväg norr om brunnen. Här borde
någon vy av Åkerland eller Thersner anlitats,
där man ser den småtrevliga bebyggelsen, så
mycket mer som goutébilden återkommer s.
404.
Sid. 123: »Kexél på gällstufvan» (1776)
illustreras bl. a. med en bild av »Stockholms
gällstufva på Hornsgatan». Detta blir så
tillvida missvisande, att Hornsgatan 82 först
sex år senare blev gäldstuga. Denna var
förut på södra stadshuset, men Kexél satt
troligen i slottets högvaktsflygel såsom
tillhörande Kungliga Teatern.
Sid. 126: »Kongliga Serafimerlasarettet i
Stockholm, landets största sjukhus» (1776).
Denna olyckligt valda litografi i färg är
hämtad ur P. Gaimards Voyages en
Scandina-vie, en Laponie etc. (1835-—-55) och visar
lasarettet efter den stora om- och
nybyggnaden 1832. Eldkvarns (1807) rykande skor-
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
