Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Gustaviansk kavalkad. Två böcker och en utställning. Av Arvid Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaviansk kavalkad
kan anmärkas att i texten om Scheele den
apokryfiska anekdoten om dennes Vasaorden
anföres utan reservation. Om
ordensförlä-ningen av misstag skulle gått till bergsrådet
von Scheele, så förefaller det ju underligt att
denne blev Vasariddare först tolv år efter
sedan händelsen skulle ha ägt rum.
Den pastell av Lundberg, som illustrerar
kapitlet om att »Blomsterkonungen är borta»,
ger mera intrycket av en prydlig
rokokokavaljer, än av den älskvärde lilla
vardagsmänniska Linné i verkligheten var. Såsom
utförd blott fem år före Linnés död hade
Inlanders utsökt vackra pussering, som finns
på Hammarby och som mångfaldigats i
Wedgwoodkeramik, här passat bättre, så
mycket mer som Linné själv i brev till
Wargentin av d. 18 augusti 1773 skriver om
Inlander, »som mig pusserat i vax så
mäster-ligen, att alla säga sig aldrig sett så
mästerligt och så likt». Medaljen gör också ett rent
betagande intryck: munnens milt förbindliga
leende, ansiktets fina rynkor och en levande
blick, som verkligen ger en illusion av snille.
Mot porträttillustreringen som helhet kan
framhållas att andrahandslitografier använts
i alltför stor utsträckning. Visserligen bli
dessa som tryck mycket vackra i offset,
men de slå ju fullkomligt ihjäl tidsbetoningen
i ett verk om sjuttonhundratalet. Där så
icke är alldeles nödvändigt, är det därför
absolut förkastligt att använda dessa torra,
ofta fantasifullt »förbättrade» kopior i
litografi av originalbilderna av »namnkunnige
svenska män och fruntimmer», som i stora
sviter publicerades på 1840-talet, tecknade av
Cardon, Hårdh m. fl. Samma kan sägas om de
liknande topografiska verken i litografi och
akvatint, utgivna av bl. a. G. H. Mellin och
Thersner. Vad porträtten beträffar är det
särskilt Sergelmedaljongerna som utsatts för
en verklig rovdrift, där litografen ofta låtit
medaljens huvud växa ut till en realistisk
hel- eller halvfigursbild, påklädd en dräkt
som han tror är kulturhistoriskt riktig. Även
verkliga modebilder borde naturligtvis
reproduceras efter samtida förlagor och icke i
sena, litografiska sammanställningar från
1800-talet, som här är fallet på sidorna 41
och 315.
I en bokfilm erbjuder naturligtvis
typografien särskilt många problem och
svårigheter, vars lösning dock erfarenheten från
band till band måste ha underlättat. Därom
vittnar Gustavianskt, men där finns några
Foto Svenska Porträttarkivet
Jacob Magnus Sprengtporten.
Oljemålning av okänd. Gripsholm.
Ej i »Gustavianskt».
skönhetsfläckar som förvåna. På sidorna om
Gjörwell är illustreringen underligt
sönderhackad, där den pälsklädde bibliotekarien
svävar i en sky av titelblad och ses med
något av förvåning betrakta en hopgyttring av
vignetter med en dominerande förförelsescen.
Hur denna går ihop med underskriftens
»arkadiska landskap med herdar och herdinnor,
där frid och oskuld råda» må man fråga sig.
Men orden avse idvllikern Gessner. De Laclos
var icke den blide herrnhutaren Gjörwells
man, men Gessners porträtt hängde han på
sin fönsterpost. Vackra äro icke heller ett
par sidor, som till hälften fyllas av åtta feta
rubrikrader. Det verkar uppvisning av
stilprov. Rent störande äro de små
centimeterhöga miniatyrbilder av cittror, supglas,
plogar och lyror som plottra bort huvudtitlarna
på flera uppslag.
När man ser hur offsettrycket i
övervägande antalet illustrationer är lika ljust och
läckert som ett ljustryck från Kroon i Malmö,
är det obegripligt hur man kunnat nöja sig
med ett tjugotal bilder, svarta som sot.
Somliga äro så djupa i svärtan att man icke ens
kan se vad de föreställa — t. ex. sid. 231
—-eller också äro alla nyanser försvunna.
Bland tryckfelen må några svårare
påpekas: Sid. 135, C. F. Adlercreutz (i st. f. Adel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
