Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - En fransk kulturgärning. École française d'Athènes fyller etthundra år. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E n f r a n s k k u It ur g ä r n i n g
Delfi, École f r an ç ais e’s mest monumentala utgrävning.
en avdelning soldater till att börja
utgrävningen av Zeustemplet i Olympia. Medan
andra forskare ägna sig åt olika grenar av
den hellenska fornforskningen, företag som
i detta sammanhang kunna förbigås,
påbörjas under ledning av franska
arkitektstipendiater restaureringen av Parthenon
och Erechtheion. Därmed har tiden
framskridit till mitten av 1840-talet.
Att samordna alla dessa spridda
företag och att skapa en replipunkt för en
mera organiserad forskning på längre sikt
var avsikten med det nya
arkeologinstitutet. Initiativtagare var den dåvarande
ministern i Grekland, de Salvandy. Institutet
ställdes under beskydd av 1’Académie des
inscriptions et des beiles lettres och fick en
styrelse bestående av sex medlemmar,
vilkas uppgift det skulle vara att dirigera
utgrävningar och vetenskapliga resor i
Grekland och Turkiet (Mindre Asien).
Under de första tio åren till 1856 höll man till
i Gennadios’ hus vid Akademi-gatan
(nuvarande Dellios-lyceet) och under de föl-
jande aderton åren där sedermera Athens
förnämsta hotell, Grande Bretagne, är
beläget. Den nuvarande lokalen, som
upptager ett helt kvarter vid Sina-gatan på
Lykabettos’ sluttning, uppfördes 1873. Med
tiden lades till huvudbyggnaden, som efter
athenska byggnadsförhållanden var något
av ett palats, inrymmande utom
direktörsbostad, stipendiatrum och
administrationsavdelningar ett välförsett bibliotek, matsal
med köksdepartement och sällskapslokaler,
ett främlingsannex för icke-franska
medlemmar. Allt inbäddat i den subtropiska
trädprakt, som utmärker de grekiska
trädgårdarna. Det är ingen överdrift att påstå,
att École och dess trädgård, som icke
saknade sin tennisbana, för dess medlemmar
var en sannskyldig oas, till vilken man
längtade efter torftiga och torra veckors
grävningskampanjer och forskningsresor.
Vintrarna kunna vara bitande kalla i
Grekland, och kring Écoles moderna
eldstäder och trevna öppna spisar samlades
man efter dagens id till en samvaro, som
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
