Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Tycho Brahes astronomiska reformation. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Lundmark
flykt. Om än ej alla orsaker till denna flykt
kunna slutgiltigt utredas, är det dock
fastslaget genom nyare forskning att orsakerna
främst måste sökas hos Tycho själv. Han
hade kommit på kant med sina bönder på
Hven, och han kände föga av de
förpliktelser han hade mot den frikostiga
regering som möjliggjort att han helt fått ägna
sig åt vetenskapen.
Han kom till København och utsattes
nog där för en viss förföljelse. Sin konung,
Christian IV, vågade han ej söka upp men
spelade ett högt spel i det han under en
stark känsla av sitt värde bjöd ut sina
tjänster som vetenskapsman åt olika håll
i utlandet — bl. a. till Sverige. Så kom
han till Prag 1599 och anställdes där hos
kejsar Rudolf II som dennes
»matematiker». Efter en kort verksamhet i Böhmen
avled Tycho Brahe den 24 okt. 1601 och
begrovs i Teyn-kyrkan, där ett praktfullt
gravmonument är rest över honom.
*
Man kan säga, att det är tre särskilt
omfattande insatser som Tycho Brahe gjort
inom astronomien. För det första
reformerade han fullständigt dåtidens
astronomiska mätekonst. Genom en rad av
sinnrika instrumentkonstruktioner och genom
att tillverka instrument i större skala än
man förut kunnat göra genomförde Tycho
Brahe en fullkomning av
vinkeluppmätningen, så att den noggrannhet han
uppnådde gent emot de antika och medeltida
observationerna kan sägas i det närmaste
ha tjugodubblats. Tycho Brahe förde fram
vinkelmätningstekniken till vad den kan
bli så länge kikare icke användes, och
kikaren kom till bruk i det astronomiska
studiet först genom Galileis uppfinning år
1609.
Den andra stora insatsen inom
astronomien gjorde Tycho Brahe genom att med
sina förträffliga instrument systematiskt
observera de rörliga stjärnorna, d. v. s.
planeterna, till vilka då även räknades
solen och månen. Man kan få en
föreställning om hur olika läggning Kopernikus och
Tycho Brahe hade, när man hör att den
förre klagade på sin dödsbädd över att
han aldrig kunnat få se planeten Merkurius.
Denna anekdot har vanligen tolkats så att
den visar, hur svårt det är att kunna
iakttaga Merkurius. När man ser de
omfattande observationer av denna planet som
utfördes på Hven under Tycho Brahes
ledning och vet att Kopernikus under ett
långt liv endast tycks ha observerat under
27 nätter sammantaget fördelade under
åren 1497—1529> och därjämte vet att
Tycho Brahe icke gynnades av bättre
klimat än Kopernikus, så förstår man att
anekdoten bör tolkas så att den sistnämnde
icke kan ha varit observerande astronom
i någon högre grad.
Bestämningarna på Hven under tjugu
års tid av de noggranna lägena av
planetkropparna skulle visa sig bliva av en
utomordentlig betydelse för den
astronomiska vetenskapens utveckling. Det var
denna observationsskatt som Johann
Kep-ler började bearbeta tillsammans med
Tycho Brahe och efter dennes död fick ta
hand om. Genom ett otroligt
beräkningsarbete fick Kepler så småningom fram de
tre berömda lagar för planetrörelserna som
bära hans namn. Dessa lagar jämnade
sedan vägen för Isaac Newtons upptäckt av
den allmänna gravitationslagen. För att
uttrycka sig kort kan man således säga:
Utan Kepler ingen Newton och utan Tycho
Brahe ingen Kepler. Utan Nova B
Cas-siopeiæ av 1572 heller ingen astronom Tycho
Brahe. Under alla förhållanden skulle
utvecklingen av astronomien ha blivit
väsentligt fördröjd om icke Tycho Brahe
utfört eller låtit utföra sina omfattande
observationsserier över planeterna.
De mätningar som bilda huvudparten
av dessa observationer utfördes med all
den skärpa som var möjlig för blotta ögat.
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0556.html
