Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Den ansvarslösa godheten. Till John Steinbecks etik. Av Jöran Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ansvarslösa godheten
Till John Steinbecks etik
Av Jöran Mjöberg
Evigt lönlöst grubbla,
evigt gissa blott,
alltid bragt att låta
onått låtsas nått,
alltid bragt att snubbla
på en olöst gåta,
hur kom ont av gott!
Gustaf Fröding
V A grundtyper i det amerikanska
folkpsyket är puritanen och pionjären. I flera av
de nyare amerikanska författarna kan man
schematiskt sett återfinna dessa båda typer.
Som puritaner kan man räkna Dreiser, Dos
Passos och Faulkner, medan t. ex. Carl
Sand-burg, svenskättlingen, närmast hör till
pionjärgruppen.
Men flera av de amerikanska författarna
har också som en av sina innersta
drivkrafter en negativ faktor, reaktionen mot
puritanismen. En sådan författare är Sherwood
Anderson, hos vilken reaktionen vänder sig
mot allt som hämmar och förtränger
livsdriften. En annan är John Steinbeck, men
denne den yttersta västerns diktare vänder
sig inte blott mot puritanismen i dess
inskränkta bemärkelse av en faktor som med
sina hårda band hämmar och håller tillbaka
viljan till liv, viljan att älska, den sexuella
driften. Hans reaktion vänder sig mot hela
den vedertagna moraliska åskådning som
menar att man kan urskilja och premiera det goda
i vår värld och som menar att den rätlinjiga
borgerliga karriären och eftersträvandet av
detta livets goda är något, vilket är mera
aktning värt än dagdrivarlivet, uppgåendet
i den sorglöshet som icke bekymrar sig för
morgondagen. Ofta finns det lika mycket ont
som gott i det som vi vant oss att betrakta
som det goda -—• och tvärtom, menar
Stein-beck. Odågan, tjuven, skökan hör Guds rike
till. Handlingen, ägandet är ofta av ondo
eller för till det onda, den enkla människans
goda vilja faller ofta offer för ondskan och
resulterar i motsatsen. Det finns inga
lyckligare människor än de som lärt sig inse denna
världens fåfänglighet, strävandets ondska och
som lärt sig den högsta visheten, den att
kunna leva som liljorna på marken.
Denna Steinbecks etik har främst
utvecklats i romanen om dagdrivarbandet, Tortilla
Flat, på svenska kallad Riddarna kring
Dannys bord. Men den framlägges också i
’ författarens roman av 1945, Cannery Row
(Konservfabriksgatan), som på svenska fått
namnet Det stora kalaset, och den skymtar
i flera av hans andra verk.
I Det stora kalaset berättas om
konservfabrikerna i Steinbecks egen stad Monterey,
vilka förpestar luften med sin stank av härsken
fisk. I berättelsen Ormen i novellsamlingen
Den långa dalen (The Long Valley) blir man
bekant med »den unge doktor Phillips» och
hans lilla handelslaboratorium, som ligger
vid Montereys konservfabriksgata. Denne
doktor känner man lätt igen i en av
huvudpersonerna i Det stora kalaset, i denna senare
roman kallad endast »Doc». Med
presentationen av doktorn får man här på samma
gång en preliminär introduktion i Steinbecks
människo- och världsuppfattning. Doktorn
bär skägg, heter det där, hans ansikte är
hälften Kristus och hälften satyr, och hans ansikte
berättar sanningen. I Det stora kalaset blir
doktorn och hans hus inte bara en lokal
medelpunkt för det yttre skeendet, han blir
också själv ett slags världsprincip, en etisk
symbol. Om samme person heter det bl. a.
med den för Steinbeck karakteristiska
pika-reska fördomsfriheten, som i detta
sammanhang verkar nästan blasfemisk, att han har
hjälpt många flickor ur ett bekymmer och
skaffat dem ett annat på halsen.
Kring doktorn i Det stora kalaset rör sig
ett dagdrivarband av samma typ som rid-
509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
