Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Hermann Hesses och Franz Werfels utopier. Av Walter A. Berendsohn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walter A. B e r en d s o h n
en sådan vandring blir det lika ljust och
vackert i hans roman som när han talar
om musiken och dess verkan.
Framställningen av människornas onda lidelser tar
Hesse på sig som en plikt, när han blir
svårt beträngd av verkligheten, såsom efter
första världskriget i »Stäppvargen» och de
samtida dikterna. Det andra världskriget
kastar sin skugga över »Das
Glasperlen-spiel» och tvingar honom att taga
befattning med Tysklands farofyllda problem,
den djupa klyftan mellan den andliga
eliten och samhällsväsendet. Han inför det
i gestalten av Joseph Knecht, som förutser
och förutsäger ordens undergång och
lämnar den för att genom sitt exempel visa
en ny väg att överbrygga klyftan. Han
uttrycker därmed att den bristande
skapar-förmågan inom glaspärleorden beror på den
alltför vittgående lösgörelsen från det
samhälleliga. Det är betecknande att Hesse
låter honom dö vid början av hans nya
gärning. Han kan peka på problemet men
föga bidraga till dess lösning. Johannes
Edfelt slutar sin recension över den indiska
berättelsen »Siddartha» (först utkommen
1923) med en fråga: »Siddartha är ett
sällsynt ädelt litterärt konstverk, därom
behöver meningen bara vara en. Men kan dess
förkunnelse för den västerländska
människan, dignande under tidens börda, fånge
i de järnhårda motsättningarnas värld, bli
mer än en sviktande bro för ett flyktförsök?»
Alfred Neumann har i sin roman »Es
waren ihrer sechs» givit ett tvärsnitt genom
hela tyska borgardömet under den
nationalsocialistiska tiden och rest ett lysande
minnesmärke över de personer vid
Mün-chens universitet som uppkallade till kamp
mot Hitler och fingo ända sitt liv under
bödelsyxan. Längst in även i denna roman
skönjes samma tragiska problem: tron att
andlig kunskap och dess överantvardande
från släkte till släkte vore nog för att
befordra eller åtminstone vidmakthålla
mänsklig verksamhet. Nej, det räcker inte med
andlig inställning och hållning hos en elit,
den måste också verka, måste kunna göra
sig gällande i mänsklighetens sociala liv, den
måste förändra och gestalta det, annars
blir dess egen existens hotad, ja dess
skaparkraft dragen i tvivelsmål. Det visar
den tyska historien påtagligast, men det
är förvisso inte enbart ett tyskt problem.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
