Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Roland Svensson. Ett målarporträtt. Av Hans Cederqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roland S v e n s s o n
här en annan sida än landskapsskildringen,
som spelar en betydande roll i hans konst,
nämligen folklivs- och människoskildringen.
Under årens lopp assimileras han av
detta skärkarlssamhälle, deltar i fisket,
tränger in i bygdens struktur och problem
och skildrar under vägen utmejslade
karaktärer och representanter för dessa havets
arbetare. Hans porträttstudier röja en fin
psykologisk skarpblick med ett lyhört sinne
för karakteristika i den vanligen robusta
formgivningen; ansiktena stå kongruenta
med landskapet, övärlden och dess
frostrynkor och äro ett lika ofrånkomligt led i
hans Möjaskildringar som björkarna,
lavarna och blommorna i hans utskärgårdar.
Med motiv från fisket och sjöfågelj akter
berättar han sakligt, osentimentalt oc.h
initierat om vardagens arbete och
helgdagsnöjet; arbetets uniform, blåstället och
skinntröjan, ägnas i dessa blad en vacker
hyllning, betydligt mera vältalig än
någonsin porträttmålarens servila påtande med
det officiella porträttet. Ofta sedda
modeller äro John Andersson, Sven Eriksson,
Oskar Andersson och Petrus Nordlund,
hans personliga vänner härute, som betytt
så mycket för hans inträngande i denna
skönhetsvärld.
I alla teckningar eller litografier i
svartvitt finns en djup eller mjuk svärta, som
man får gå till fransmännen
Toulouse-Lautrec och Daumier för att återfinna. Men
formen är nordiskt monumental och
besläktad med norrmännen Werenskiolds och
Munthes teckningar.
Roland Svenssons utomordentliga
bildsinne och hans boksynthet har gjort honom
till en av våra främsta illustratörer.
Tillsammans med Bull-Hedlund, Björn
Jonsson, Harald Sallberg och Stig Åsberg har
han fört både bokillustrationen och
litografien in i ett nytt och livskraftigt skede,
som tål internationella mått.
En god början gjorde han 1940 med
teckningar till Sven Barthels »Cyklon-
Ur »Gillöga».
centrum», i vilken ingår ell samling friska
och kärva dagboksteckningar längs
sjöfartens vinter- och sommarleder. I sällskap
med Barthel färdades han på isbrytare och
lastångare, och under loppet av 3—4
månader tillkom så deras första vackra
prov på konstnärligt samarbete. Nästa
betydande verk blev hans illustrationer 1942
till Evert Taubes »Sjösalaboken», där den
mustiga litografiska svärtan i både
skärgårdsbilderna och de dansande paren stå
kongenialt till texten. 1943 kom antologien
Dagens Dikt, redigerad av Hjalmar
Gullberg och Pontus Bohman och illustrerad
av Roland S. Teckningarna följer med
skärgårdsmotiv landskapets växlingar från
vinter till vår och ledsugar i övrigt texten
med en serie utsökta vinjetter.
Gillögaboken utkom 1945 och därmed
nästa fullödiga prov på samarbetet mellan
Sven Barthel och Roland S. Boken är en
frukt av flerårigt arbete vinter, vår,
sommar och höst ute i Gillöga. Den är i text
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
