Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tegnérbilden. En översikt över litteraturen till hundraårsjubileet. Av Carl Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegner b ilden
av gudomen. Något liknande gäller ordet
skald. Det är en rad -sådana kärnord som
mönstras i MjÖbergs studie, nyckelord i
Tegnérs världsåskådning och nyckelord i
hans poesi.
Ett av de drag i Tegnérbilden, som av
olika forskare tytts på olika sätt, är hans
förhållande till kristendomen. De bidrag
från teologiskt håll, som står att läsa i
minnesskriften till Tegnér jubileet tangerar
båda problemet.
Framför allt gäller det om Johannes
Lindbloms studie över Tegnér och bibeln
— ett tacksamt ämne för en exeget av
facket. I sin framställning sysslar han
bland annat med de bibliska motivens roll
i Tegnérs poesi. Sådana motiv förekommer
redan i hans ungdomsdiktning; alltifrån
barndomens prästhem hade han ju intim
förtrogenhet med bibelns värld och dess
gestalter. Under den stora lyrikens och
den stora epikens period är de bibliska
motiven relativt sparsamma: då dominerar
de antika och nordiska inslagen. Men under
de sista tio åren av Tegnérs diktning —
alltså under de senare biskopsåren — märks
en tydlig stegring i bibelmotivens frekvens.
Vad som inspirerat Tegnér är enligt
Lindblom framför allt Gamla Testamentet
med dess dramatiska skildringar och
sublima scener. Om man undantar
paradismyten •—- som i Tegnérs diktning blir ett
symboliskt uttryck för hans evighetskänsla
•— är det emellertid sällan som bibelmotiven
avslöjar något av skaldens innersta. Det
är ytterst karakteristiskt, kan man tillägga,
att när Tegnér vill formulera ett direkt
budskap, väljer han hellre en antik myt
än en biblisk liknelse, så exempelvis i
Epilogen 1820.
Redan granskningen av Tegnérs
förhållande till bibelmotiven visar något om hans
inställning till kristendomen. Han
uppskattade dess poetiska sida: bilderna ur
bibelns värld tillfredsställer hans krav på
fantasikonkretion. Han stod inte utanför
det kristna fromhetslivets stämningar. Hur
långt han kunde gå i sympati och inlevelse
visar dikten Prästvigningen, som Olle
Holmberg i en studie över denna dikt nyligen
kallat »vår lyriks mest ingående skildring
av en mystisk upplevelse, av en mystisk
inspiration».1
Men detta är endast sakens ena sida.
Tegnér var ingen from spiritualist, han var
ein Mensch in seinem Widerspruch.
»Hedning är jag och blir, Febus var odöpt han
själv» skrev Tegnér vid tiden för
biskopsutnämningen. Även om den nyare
forskningen inte som Brandes vill se
biskopsskruden som en Nessusmantel, måste den medge,
att konflikten eller motsatsen mellan
hedniskt och kristet verkligen upplevdes av
Tegnér. Det är inte lätt att bringa hans
förhållande till religionen på en enhetlig
formel. Han hör — skriver Lindblom i en
lyckligt funnen vändning — »till de vertikalt
skiktade människorna, hos vilka de olika
komponenterna i själslivet ligger sida vid
sida med varandra och växelvis
aktualiseras». Därmed är något väsentligt sagt om
Tegnérs psyke i allmänhet och om
motsatsen mellan hedniskt och kristet i
synnerhet.
Under sin biskopstid strävade Tegnér
— med en ärlighet som i alla livets
situationer var honom egen — att finna en
modus vivendi inom teologien. Hans
teologiska studier har senast belysts av Ernst
Newman i hans artikel om Tegnér inför
brytningarna inom tidens teologi och
fromhetsliv. Frågan om den religiösa kunskapens
källor och väsen var för Tegnér — liksom
för samtidens teologiska tänkande —- en
centralpunkt. Med sympati närmade han
sig vissa tyska teologer, men lika litet som
han försvor sig åt något filosofiskt system
anslöt han sig till något teologiskt. Han
behöll alltid en poetisk frihet, också som.
teolog.
1 Uppsatsen ingår i Studier i
människokunskap, tillägnade John Landquist.
II5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
