Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tegnérbilden. En översikt över litteraturen till hundraårsjubileet. Av Carl Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Fehr m a n
1 sin studie liar Newman vidare berört
Tegnérs ställning till det småländska
läseriet. Hans slutomdöme blir, att Tegnér
visserligen inte kunde finna någon väg till
kontakt med den pietistiskt färgade
folk-fromheten, men att han i det stora hela
visade en klok moderation i sina åtgärder
mot läsarna och deras ledare.
Det är ett stycke av Tegnérs biografi,
som här rullas upp. Andra bidrag till
Tegnérs levnadshistoria ger Bror Olssons
och Krister Gierows artiklar, också de i
Lunds universitets minnesskrift. Den förre
skriver om Tegnér som akademiker, den
senare om Tegnérs bibliotekarietid i Lund.
Även här bekräftas intrycket av Tegnér
som en god, pliktmedveten svensk
ämbetsman. Han levde i samhället, inte utanför
det; det finns knappast några drag av
bohemeri i hans sätt att sköta sina
borgerliga eller prästerliga sysslor.
I minnesskriften från Tegnérs akademi
ingår tvenne bibliografier. Den ena är en
förteckning över Tegnérs bevarade
manuskript, utförd av Nils Palmborg; den
omfattar något över 2 ooo nummer. Den andra
är en förteckning över Tegnérbrev; för den
svarar dr Signe Carlsson. Båda kommer att
visa sig vara ovärderliga hjälpmedel, inte
bara för den nya Tegnérupplagan utan för
all framtida Tegnérforskning.
Ytterligare en Tegnérbibliografi har i
fjol publicerats: Åke Eliæsons över
kompositioner till dikter av Esaias Tegnér.
Den ingår i en bok med titeln Tegnér
och musiken. Utöver bibliografien
innehåller den en musikhistorisk avdelning,
författad av Tobias Norlind. Den ger en
bild av Tegnérs förhållande till musiken —
illustrerad i några biografiska episoder —
och vidare av musikens, speciellt de
musikaliska metaforernas roll i Tegnérs
diktning.
De flesta av fjolårets bidrag till
Tegnérforskningen har kommit från Lund. Böök
har kallat sin Tegnérbok för ett skott på
den lundensiska traditionens vårdträd; och
med rätta. Om det finns något lundensiskt,
så står det i skuld till det Tegnérska arvet
— både till Epilogens skepsis och
Härbärgets leklynne. Tegnér var den förste och
störste lundensaren, men han var vida mer.
Han tillhör inte någon bestämd stad eller
provins: han tillhör den svenska kulturen
och därjämte, vad som en gång fanns, den
europeiska. På hundra års distans låter
sig utstrålningen från hans väsen ännu
förnimmas. Hans bild har inte bleknat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
